Tänk vad livet ändras mycket på ett år.
Förra året på Valborg spendera jag dagen utan pojkvän i Lunds stadspark med min fina vän Johanna. Det var en solig dag och vi drack några cider i parken och fortsatte kvällen på en nattklubb om jag minns rätt.
Idag samma dag ett år senare, spenderar jag dagen i ett land långt från mitt hemland, i en lägenhet med mina två katter (dedo är här också) och med min underbara fästman.
Jag skulle aldrig kunna tro för ett år sen att jag idag skulle sitta här i Qatar med en ring på fingret, en underbar fästman, med bröllopsplanering och två katter. Jag är dock otroligt glad att jag sitter här omringad av kärlek än på en flit i en park omringad av fulla ungdomar och letar efter en kärlek. Kanske inte det man letar efter på just Valborg, men ni förstår vad jag menar.
Jag uppskattar mitt liv varje dag som går, jag är så tacksam för allt jag har och kommer få, jag har en underbar familj, underbara vänner och en helt fantastisk man vid min sida. Vad mer kan man önska sig?
Ha en trevlig Valborg mina vänner!
Xoxo
tisdag 30 april 2013
söndag 28 april 2013
What do i really want?!
Förvirrad är något jag blir mer och mer för varje år, månad, dag och sekund som går.
Jag vet inte vad jag gjort eller ska göra, jag vet inte vad jag vill och inte vill. Ena stunden känner jag något andra något heeelt annat.
Bowlingen igår var väldigt trevlig, jag kom tvåa. Helt ärligt så spelade jag inte speciellt bra alls. Kan bero på att jag var upptagen med att prata med Sofi, mina långa naglar eller att jag helt enkelt tappat gnistan. Inte för att jag var något proffs innan men någon strike lyckades jag varje fall få. Dem lös dock med sin frånvaro.
Vi kom in på bröllop igår. Jag har under hela min förlovade period varit inne på ett lagom stort bröllop på ca 80 personer i en hyrd lokal. Blommorna har jag redan valt ut hur dem ska se ut och likaså min klänning, hår, smink, SKOR och smycken.
Jag tänkte att delar av min familj/vänner skulle komma, de som vill självklart och dem som kan och har råd.
Häromdagen ville jag dock inte detta längre. Jag gick från det till att bara vilja ha en liten fest här när vi skriver papperna och en fest nästa gång vi är i Sverige. Så långt så bra.
Sen när jag och Sofi började prata så berätta jag om mina ändrade planer, ni vet hur tjejer är, ofta svamlar man sig iväg och helt plötsligt var jag nu istället inne på ett bröllop på stranden. Vi åkte till pronovias och titta på bröllopsklänningar och boka en tid för provning.
Vad hände där?!
Jag vill för några få timmar sen inte ha något bröllop men ändå står jag i en brudbutik och bokar tid till provning när jag inte ens vet när bröllopet blir?!
Åååååh blir så trött på mig själv.
Hem kom jag varje fall och berättade glatt för Hashem att jag bokat tiden. Stackaren hann inte alls med i mina tankegångar där, men han sa fint okej vi åker dit tillsammans på onsdag.
När jag vakna i morse så kom jag på mig själv. Vad i hela friden bokar jag en tid för när jag inte ens vet vad tusan jag vill. Ringde dem fint och avbokade min tid.
Historian slutar inte där. Det finns mer.
Hemma i min ensamhet började jag tänka på vad jag egentligen vill. Jag kom fram till att jag vill ha en klänning, (varje flickas dröm, plus att jag kommer ångra mig om några år om jag inte har en klänning.) jag vill dock ha en enkel fin vit klänning. Jag vill att våra närmaste vänner och familj ska vara på plats och jag vill ha det på en restaurang vid havet. Denna restaurang har jag åkt förbi många gånger och tycker den är jättefin och det kommer bli en fin plats. Jag vill dock inte ha någon cermoni för allmänheten så vi kommer göra en rådhus variant. Vi skulle ändå skrivit papper innan själva festen och det kommer vi göra nu också. Efter vi skrivit papper åker vi till resturangen och firar lungt och fint där.
Detta är något som kommer passa MIG och HASHEM som personer. Inte flickdrömmarna. Jag hatar att stå i centrum, jag gillar inte ens att fylla år för all fokus är på mig.
Detta vill jag IDAG, bara Gud vet vad jag kommer vilja i morgon. Gick dock igenom den nya planen med H och han gillade den bäst av alla mina ideér. Vi ska åka och titta på klänningen, som för övrigt är från H&M för 200:-. Otroligt fin är den.
Snacka om att jag sparar pengar också. Från en budget på 120.000 till kanske 5000. Detta är då räknat med klänning, mat till alla som kommer och fotograf.
Vi kommer dock ha ett i Sverige också, så vem vet, kanske delar jag upp och har ett "enkelt" här och ett större där. Hehe.
Xoxo
Jag vet inte vad jag gjort eller ska göra, jag vet inte vad jag vill och inte vill. Ena stunden känner jag något andra något heeelt annat.
Bowlingen igår var väldigt trevlig, jag kom tvåa. Helt ärligt så spelade jag inte speciellt bra alls. Kan bero på att jag var upptagen med att prata med Sofi, mina långa naglar eller att jag helt enkelt tappat gnistan. Inte för att jag var något proffs innan men någon strike lyckades jag varje fall få. Dem lös dock med sin frånvaro.
Vi kom in på bröllop igår. Jag har under hela min förlovade period varit inne på ett lagom stort bröllop på ca 80 personer i en hyrd lokal. Blommorna har jag redan valt ut hur dem ska se ut och likaså min klänning, hår, smink, SKOR och smycken.
Jag tänkte att delar av min familj/vänner skulle komma, de som vill självklart och dem som kan och har råd.
Häromdagen ville jag dock inte detta längre. Jag gick från det till att bara vilja ha en liten fest här när vi skriver papperna och en fest nästa gång vi är i Sverige. Så långt så bra.
Sen när jag och Sofi började prata så berätta jag om mina ändrade planer, ni vet hur tjejer är, ofta svamlar man sig iväg och helt plötsligt var jag nu istället inne på ett bröllop på stranden. Vi åkte till pronovias och titta på bröllopsklänningar och boka en tid för provning.
Vad hände där?!
Jag vill för några få timmar sen inte ha något bröllop men ändå står jag i en brudbutik och bokar tid till provning när jag inte ens vet när bröllopet blir?!
Åååååh blir så trött på mig själv.
Hem kom jag varje fall och berättade glatt för Hashem att jag bokat tiden. Stackaren hann inte alls med i mina tankegångar där, men han sa fint okej vi åker dit tillsammans på onsdag.
När jag vakna i morse så kom jag på mig själv. Vad i hela friden bokar jag en tid för när jag inte ens vet vad tusan jag vill. Ringde dem fint och avbokade min tid.
Historian slutar inte där. Det finns mer.
Hemma i min ensamhet började jag tänka på vad jag egentligen vill. Jag kom fram till att jag vill ha en klänning, (varje flickas dröm, plus att jag kommer ångra mig om några år om jag inte har en klänning.) jag vill dock ha en enkel fin vit klänning. Jag vill att våra närmaste vänner och familj ska vara på plats och jag vill ha det på en restaurang vid havet. Denna restaurang har jag åkt förbi många gånger och tycker den är jättefin och det kommer bli en fin plats. Jag vill dock inte ha någon cermoni för allmänheten så vi kommer göra en rådhus variant. Vi skulle ändå skrivit papper innan själva festen och det kommer vi göra nu också. Efter vi skrivit papper åker vi till resturangen och firar lungt och fint där.
Detta är något som kommer passa MIG och HASHEM som personer. Inte flickdrömmarna. Jag hatar att stå i centrum, jag gillar inte ens att fylla år för all fokus är på mig.
Detta vill jag IDAG, bara Gud vet vad jag kommer vilja i morgon. Gick dock igenom den nya planen med H och han gillade den bäst av alla mina ideér. Vi ska åka och titta på klänningen, som för övrigt är från H&M för 200:-. Otroligt fin är den.
Snacka om att jag sparar pengar också. Från en budget på 120.000 till kanske 5000. Detta är då räknat med klänning, mat till alla som kommer och fotograf.
Vi kommer dock ha ett i Sverige också, så vem vet, kanske delar jag upp och har ett "enkelt" här och ett större där. Hehe.
Xoxo
lördag 27 april 2013
Souq
Igår spenderade vi kvällen på souq med god mat och trevligt sällskap. Omneyas syster åkte tillbaka till Egypten idag så vi fick säga hejdå till henne igår. Otroligt härlig tjej det där, hon är 21 och har starka och kloka åsikter med båda fötterna på jorden. Kommer sakna henne väldigt mycket. Omneya har en helt fantastisk familj, stora varma hjärtan och dem har gett mig en del av deras familj.
Vi satt på souq i tre timmar och åt, prata och rökte shisha (vattenpipa).
Efter souq åkte vi till och handlade mat och en kaffekokare till mitt svenska kaffe från Ikea. Otroligt fin kokare och ett fantastiskt gott kaffe! Jag älskar att Ikea är här!
Idag ska jag bowla med min kompis Sofie och hennes son, kul längesen jag bowlade. Hon ringde precis och sa att jag inte skulle glömma strumpor för det fick man betala för annars. Hehe. Självklart går man inte och bowlar utan strumpor. :)
Ha en trevlig lördag!
Xoxo
Vi satt på souq i tre timmar och åt, prata och rökte shisha (vattenpipa).
Efter souq åkte vi till och handlade mat och en kaffekokare till mitt svenska kaffe från Ikea. Otroligt fin kokare och ett fantastiskt gott kaffe! Jag älskar att Ikea är här!
Idag ska jag bowla med min kompis Sofie och hennes son, kul längesen jag bowlade. Hon ringde precis och sa att jag inte skulle glömma strumpor för det fick man betala för annars. Hehe. Självklart går man inte och bowlar utan strumpor. :)
Ha en trevlig lördag!
Xoxo
fredag 26 april 2013
You had me at hello..
God eftermiddag gott folk. Här vaknade herrskapet för cirka 36 minuter sen, alltså kl 14 min tid. Vet inte vad som händer, men tydligen är jag inne i någon sov period.
Det är bara att stiga upp och ta tag i dagen. Handla mat för veckan och middag med vänner står på schemat.
Xoxo
Det är bara att stiga upp och ta tag i dagen. Handla mat för veckan och middag med vänner står på schemat.
Xoxo
torsdag 25 april 2013
Suprise
Jag tränade inte idag. När jag vakna i morse, eller ja, i eftermiddags enligt min mammas mening för det var efter 12 så vaknade jag med träningsverk. Ingen kraftig men den fanns där när jag lyfte och böjde mina armar. Ska jag vara helt ärlig så hade jag kunnat träna ändå men ny som man är kommer ursäkterna snabbt fram.
Katterna mina levde även ett j*vla liv idag! Vi har då skaffat eller nä, fel ord lånat en ny katt till Bisqit för att han ska kunna ha samlag. Denna katt är hans flickvän sen tidigare och dem kommer bra överens. Den nya katten vid namn dedo tycker dock INTE om Pearl. Så fort dem är nära varandra fräser hon som aldrig förr, dedo då, Pearl sitter ovetande och tror dem ska leka.
Bisqit fick till det både igår och i förrgår men idag hade han bestämt sig för att hon inte längre duger utan han vill nu ha stackars lilla Pearl. Detta är inte uppskattat av mig, dedo eller Pearl. Just nu är det därför kring mellan alla i hushållet. Jag drivs till vansinne, Pearl får inte leka, dedo får inte till det och Bisqit är missnöjd.
Nu på kvällen har vi varit på en kompis sons överrasknings kalas. Det var trevligt och han blev verkligen överraskad. :) i skrivande stund sitter jag på en matta och dricker sagfrans te med våra gamla rumskamrater.
Ville bara säga hej. Hoppas ni har en trevlig kväll.
Xoxo
Katterna mina levde även ett j*vla liv idag! Vi har då skaffat eller nä, fel ord lånat en ny katt till Bisqit för att han ska kunna ha samlag. Denna katt är hans flickvän sen tidigare och dem kommer bra överens. Den nya katten vid namn dedo tycker dock INTE om Pearl. Så fort dem är nära varandra fräser hon som aldrig förr, dedo då, Pearl sitter ovetande och tror dem ska leka.
Bisqit fick till det både igår och i förrgår men idag hade han bestämt sig för att hon inte längre duger utan han vill nu ha stackars lilla Pearl. Detta är inte uppskattat av mig, dedo eller Pearl. Just nu är det därför kring mellan alla i hushållet. Jag drivs till vansinne, Pearl får inte leka, dedo får inte till det och Bisqit är missnöjd.
Nu på kvällen har vi varit på en kompis sons överrasknings kalas. Det var trevligt och han blev verkligen överraskad. :) i skrivande stund sitter jag på en matta och dricker sagfrans te med våra gamla rumskamrater.
Ville bara säga hej. Hoppas ni har en trevlig kväll.
Xoxo
onsdag 24 april 2013
workout
Jag gjorde det!
Gick från koma till uttråkning till att sätta igång den nya träningsskivan och körde ett pass på en timme och tjugo minuter. Stolt över mig själv!
Man känner sig så fräsch efter man tränat, skön känsla. Det är väl grejen att ta tag i det som är jobbigt. Hehe. Men nu är det gjort. Vågar man säga att man ska ta sig ett pass i morgon också? Kanske bra om jag skriver det här så jag får en push att göra det också.
Jag körde varje fall allt från latin dance, rumpa, rygg, cardio och carry a baby. Om man funderar på att skaffa barn kan jag varmt rekommendera den! Den bygger upp muskler som du använder dagligen i lyft av ert barn.
Xoxo
Gick från koma till uttråkning till att sätta igång den nya träningsskivan och körde ett pass på en timme och tjugo minuter. Stolt över mig själv!
Man känner sig så fräsch efter man tränat, skön känsla. Det är väl grejen att ta tag i det som är jobbigt. Hehe. Men nu är det gjort. Vågar man säga att man ska ta sig ett pass i morgon också? Kanske bra om jag skriver det här så jag får en push att göra det också.
Jag körde varje fall allt från latin dance, rumpa, rygg, cardio och carry a baby. Om man funderar på att skaffa barn kan jag varmt rekommendera den! Den bygger upp muskler som du använder dagligen i lyft av ert barn.
Xoxo
Now what?!
Jaha. Vad ska man skriva om nu då?
Jag tycker om att blogga, skriva av mig om alla mina tankar som rör sig i huvudet.
Men när det väl kommer till ett inlägg kommer jag inte på något att skriva om.
Efter Sverigeresan har det väl hänt mycket men ändå ingenting. Solen har hittat hit, det är numera alltid över 30 grader vilket är skönt. Jag har därför varit vid poolen ungefär 1 gång. Hehe. När man bor i ett kallt land långt från värmen, är det ända man drömmer om (typ) att få ligga på en varm strand och bo där resten av vintern. Mmm. Men sen när ni flyttar till detta varma land och poolen/stranden alltid finns ett stenkast ifrån dig, då går du inte dit. Konstig logik det där.
Jag har träffat min kära plutt två dagar innan hon lämna detta land för att åka tillbaka hem till Sverige. Tänk för ett år sedan längta jag inte till något annat än den dagen hon skulle komma hem igen. Hämta henne på Kastrup, samma ställe som vi lämnat henne för 2 och ett halv år sedan. Men istället bor jag nu här, i landet som jag hatade för att det tog Jessica ifrån mig. Men tänk så hade det inte hänt, tänk så hade hon inte åkt, då hade jag aldrig träffat min man.
Bröllopsplanerna går framåt, tror jag. En form av dem varje fall. Vi ska gifta oss på papper först innan själva bröllopet i sig. Fungerar så i detta land. Men får att få gifta oss överhuvudtaget, vilket innebär att jag då får uppehållstillstånd och annat i detta land, måste ett blodprov tas. Detta blodprov kostar inte mindre än 6000 svenska kronor. Det ni.
Som om man inte har bättre saker att spendera sina pengar på.
Lite familjedrama i Hashems familj. Lite goda nyheter i vår egen lilla familj. Lite nya roliga planer om både det ena och det andra. Dem berättar jag dock i ett senare tillfälle. :)
Nä nu vet jag inte alls vad jag ska skriva mer. Skriver jag inte klagar bara min kära Nicole på mig så lika bra att svamla ner något bara. Visst kexet? ;)
OH just ja! Jag har tränat två(!!) gånger på datorn. En gång med Nicole via skype(!) och en gång själv. Mycket imponerad av mig själv. Sen kom lite hälsoproblem i vägen men det är nog dags att ta sig ett pass igen. Kanske kan prova min nya träningsskiva idag? :)
Ha det så bra!
XOXO
Jag tycker om att blogga, skriva av mig om alla mina tankar som rör sig i huvudet.
Men när det väl kommer till ett inlägg kommer jag inte på något att skriva om.
Efter Sverigeresan har det väl hänt mycket men ändå ingenting. Solen har hittat hit, det är numera alltid över 30 grader vilket är skönt. Jag har därför varit vid poolen ungefär 1 gång. Hehe. När man bor i ett kallt land långt från värmen, är det ända man drömmer om (typ) att få ligga på en varm strand och bo där resten av vintern. Mmm. Men sen när ni flyttar till detta varma land och poolen/stranden alltid finns ett stenkast ifrån dig, då går du inte dit. Konstig logik det där.
Jag har träffat min kära plutt två dagar innan hon lämna detta land för att åka tillbaka hem till Sverige. Tänk för ett år sedan längta jag inte till något annat än den dagen hon skulle komma hem igen. Hämta henne på Kastrup, samma ställe som vi lämnat henne för 2 och ett halv år sedan. Men istället bor jag nu här, i landet som jag hatade för att det tog Jessica ifrån mig. Men tänk så hade det inte hänt, tänk så hade hon inte åkt, då hade jag aldrig träffat min man.
Bröllopsplanerna går framåt, tror jag. En form av dem varje fall. Vi ska gifta oss på papper först innan själva bröllopet i sig. Fungerar så i detta land. Men får att få gifta oss överhuvudtaget, vilket innebär att jag då får uppehållstillstånd och annat i detta land, måste ett blodprov tas. Detta blodprov kostar inte mindre än 6000 svenska kronor. Det ni.
Som om man inte har bättre saker att spendera sina pengar på.
Lite familjedrama i Hashems familj. Lite goda nyheter i vår egen lilla familj. Lite nya roliga planer om både det ena och det andra. Dem berättar jag dock i ett senare tillfälle. :)
Nä nu vet jag inte alls vad jag ska skriva mer. Skriver jag inte klagar bara min kära Nicole på mig så lika bra att svamla ner något bara. Visst kexet? ;)
OH just ja! Jag har tränat två(!!) gånger på datorn. En gång med Nicole via skype(!) och en gång själv. Mycket imponerad av mig själv. Sen kom lite hälsoproblem i vägen men det är nog dags att ta sig ett pass igen. Kanske kan prova min nya träningsskiva idag? :)
Ha det så bra!
XOXO
tisdag 23 april 2013
The two last days
Dag 11 och 12 - Mys och hemfärd.
På söndagen stod packning av det sista i lägenheten, sista städning, frukost/lunch med Johanna och mys hos syster på schemat.
Vi vaknade tidigt även denna morgon och vi satte genast igång med städningen. Efter x-antal timmar kom Johanna till stan och vi begav oss ner mot centrum för att äta lite. Jag hade glömt min nyckel till lägenheten hos henne och den behövdes eftersom vi skulle lämna in nycklarna dagen efter. Vi satt på restaurangen väldigt länge, vi missade bussar och tåg efter varandra, jag ville inte lämna henne, vet ju inte när jag skulle se henne nästa gång, min fina söta vän.
Lämnade varandra gjorde vi varje fall och det gjorde så ont när jag inte längre kunde se henne. Vi kom tillbaka till lägenheten, stängde våra väskor och promenerade bort till min syster. Vi skulle spendera den sista natten hos dem, helt perfekt om du frågar mig. Vi mös ordentligt med svenskt godis från hemmakväll, chokladpudding och chips i massor. Vi somnade sent för en gångs skull och jag vaknade av fyra underbara små blonda barn. Dem kröp upp i soffan med oss och vi mös till det ordentligt, SOM jag har saknat det! Barnen hoppade på Hashem för att väcka honom, och jag var inte sen med att fotografera denna fina stund.
Känns så otroligt bra att mina vackra änglar tycker om min fina man och att min fina man tycker om mina fina änglar. Lycka.
Vi åt frukost och sen begav jag, Hashem och Colin oss ner till stan för att uträtta ett bankärende. Det hade varit bra om glömska Malin hade haft med sitt bankkort till detta ärende, men det är väl bara att begära för mycket, visst? :) Tror jag ärvt det av min kära mor *blink blink*
Vi hade möte med bovärden kl 1 för en städinspektion som jag trodde skulle gå briljant, men gud hade andra planer för det mötet. Det gick inte alls bra, han vart inte alls nöjd fast det hade spenderats totalt 12 timmars städning. Till saken hör att jag hade ett annat möte med dem på fredagen veckan innan som jag ringde och avboka, men när jag ringde berättade han med en arg ton att han bestämt hade varit där på torsdagen för det var då jag hade bokat. Jag vet med 110 procent säkerhet att så inte är fallet, så jag tror att hans missnöje över det hela påverkade hans beslut innan han ens kom in i lägenheten.
Paniken infann sig då vi skulle sitta på tåget mot Köpenhamn två timmar senare och alla våra saker var hemma hos min syster och vi skulle aldrig hinna städa, hem och hämta våra väskor, bege oss till station och hinna med tåget.
Vi kom hem till Stina och vi började ringa den nya hyresgästen för att se om dem ville ta över lägenheten en månad tidigare mot att dem städade det sista själv. Efter mycket om och men blev det också så, fast det beslutades efter vi var tillbaka i Qatar. Jag lämnade alla nycklar till min kära syster som skulle hjälpa mig med det sista.
På stationen träffade vi Emanuel och Nicole som varit på arbetsintervju på mitt gamla jobb,(hehe hur kul är inte det) vi åkte med samma tåg och sa hejdå i Lund där dem skulle fortsätta mot Stockholm och vi till flygplatsen.
När vi kom till flygplasten och till vår incheckning så var där tydligen en deportering på gång, på vårt flyg. Vi fick ett papper av en demonstrant där dem bad oss inte vilja flyga, eller be piloten att inte tvinga dem två killarna att behöva flyga. Vi såg en av killarna och han såg så otroligt ledsen och förvirrad ut. Jag tror inte ens han var medveten om vad demonstranterna ens gjorde eller att dem var där för honom. Efter ett tag tror jag att säkerhetsvakterna tröttna och ringde polisen för helt plötsligt kommer tre pikébussar och stormar in på flygplatsen och separerar gruppen och flyktingen blir bortförd mot planet.
Vi gick duktigt till vår gate och kom precis i lagom tid till ombordstigning. Litet plan även denna gång, men resan till Turkiet gick snabbt och smärtfritt. Vi var väldigt trötta när vi kom dit, vi gick direkt till gate nummer 2 och vänta på plan nummer 2. Planet var lite sent, men väl ombord gick allt bra. Jag somnade direkt och vaknade en timme innan vi skulle landa, väldigt skönt. Halva planet mådde illa av pilotens flygning, han flög väldigt högt och snabbt så turbulensen var ett faktum. Vi hade två personer som spydde bredvid oss och vi fick inte sitta bredvid varandra heller. Ingen rolig timme ska jag säga. Fram kom vi varje fall och det var så skönt att vara hemma igen.
Japp ni läste rätt, hemma. Jag hade saknat Qatar när jag var i Sverige, visst var det helt underbart att få träffa familj och vänner igen men jag sakna mitt hem, min katt, solen ja allt faktiskt.
Vi landade halv 7 på morgonen och Hashem skulle jobba klockan 8(!!).
Vi kom hem och bytade om, pussade katten i massor, han var så glad när vi kom hem. Lämnade inte min sida en sekund på över en vecka! Sötnosen.
Hashem åkte till jobb och jag började packa upp, tvätta upp och städa lägenheten. Ville vara vaken till hashem kom hem så vi kunde sova tillsammans sen. Det gick inget vidare bra, jag var färdig med allt vid elva och hade ingen sysselsättning på en timme så jag somnade självklart.
Allt som allt så har vi haft en helt UNDERBAR semester i fina (kalla) Sverige. Jag har en helt fantastiskt familj som jag ÄLSKAR otroligt mycket. Dem ställer alltid upp och finns alltid där och det är jag så tacksam och glad för. Finns ingen finare familj en min. ALL kärlek till er. <3 <3 <3
Jag har också fantastiskt fina vänner som även dem alltid finns där och kommer alltid finnas där. Jag är en lyckligt lottad människa som har så mycket fint runt omkring mig.
På söndagen stod packning av det sista i lägenheten, sista städning, frukost/lunch med Johanna och mys hos syster på schemat.
Vi vaknade tidigt även denna morgon och vi satte genast igång med städningen. Efter x-antal timmar kom Johanna till stan och vi begav oss ner mot centrum för att äta lite. Jag hade glömt min nyckel till lägenheten hos henne och den behövdes eftersom vi skulle lämna in nycklarna dagen efter. Vi satt på restaurangen väldigt länge, vi missade bussar och tåg efter varandra, jag ville inte lämna henne, vet ju inte när jag skulle se henne nästa gång, min fina söta vän.
Lämnade varandra gjorde vi varje fall och det gjorde så ont när jag inte längre kunde se henne. Vi kom tillbaka till lägenheten, stängde våra väskor och promenerade bort till min syster. Vi skulle spendera den sista natten hos dem, helt perfekt om du frågar mig. Vi mös ordentligt med svenskt godis från hemmakväll, chokladpudding och chips i massor. Vi somnade sent för en gångs skull och jag vaknade av fyra underbara små blonda barn. Dem kröp upp i soffan med oss och vi mös till det ordentligt, SOM jag har saknat det! Barnen hoppade på Hashem för att väcka honom, och jag var inte sen med att fotografera denna fina stund.
Känns så otroligt bra att mina vackra änglar tycker om min fina man och att min fina man tycker om mina fina änglar. Lycka.
Vi åt frukost och sen begav jag, Hashem och Colin oss ner till stan för att uträtta ett bankärende. Det hade varit bra om glömska Malin hade haft med sitt bankkort till detta ärende, men det är väl bara att begära för mycket, visst? :) Tror jag ärvt det av min kära mor *blink blink*
Vi hade möte med bovärden kl 1 för en städinspektion som jag trodde skulle gå briljant, men gud hade andra planer för det mötet. Det gick inte alls bra, han vart inte alls nöjd fast det hade spenderats totalt 12 timmars städning. Till saken hör att jag hade ett annat möte med dem på fredagen veckan innan som jag ringde och avboka, men när jag ringde berättade han med en arg ton att han bestämt hade varit där på torsdagen för det var då jag hade bokat. Jag vet med 110 procent säkerhet att så inte är fallet, så jag tror att hans missnöje över det hela påverkade hans beslut innan han ens kom in i lägenheten.
Paniken infann sig då vi skulle sitta på tåget mot Köpenhamn två timmar senare och alla våra saker var hemma hos min syster och vi skulle aldrig hinna städa, hem och hämta våra väskor, bege oss till station och hinna med tåget.
Vi kom hem till Stina och vi började ringa den nya hyresgästen för att se om dem ville ta över lägenheten en månad tidigare mot att dem städade det sista själv. Efter mycket om och men blev det också så, fast det beslutades efter vi var tillbaka i Qatar. Jag lämnade alla nycklar till min kära syster som skulle hjälpa mig med det sista.
På stationen träffade vi Emanuel och Nicole som varit på arbetsintervju på mitt gamla jobb,(hehe hur kul är inte det) vi åkte med samma tåg och sa hejdå i Lund där dem skulle fortsätta mot Stockholm och vi till flygplatsen.
När vi kom till flygplasten och till vår incheckning så var där tydligen en deportering på gång, på vårt flyg. Vi fick ett papper av en demonstrant där dem bad oss inte vilja flyga, eller be piloten att inte tvinga dem två killarna att behöva flyga. Vi såg en av killarna och han såg så otroligt ledsen och förvirrad ut. Jag tror inte ens han var medveten om vad demonstranterna ens gjorde eller att dem var där för honom. Efter ett tag tror jag att säkerhetsvakterna tröttna och ringde polisen för helt plötsligt kommer tre pikébussar och stormar in på flygplatsen och separerar gruppen och flyktingen blir bortförd mot planet.
Vi gick duktigt till vår gate och kom precis i lagom tid till ombordstigning. Litet plan även denna gång, men resan till Turkiet gick snabbt och smärtfritt. Vi var väldigt trötta när vi kom dit, vi gick direkt till gate nummer 2 och vänta på plan nummer 2. Planet var lite sent, men väl ombord gick allt bra. Jag somnade direkt och vaknade en timme innan vi skulle landa, väldigt skönt. Halva planet mådde illa av pilotens flygning, han flög väldigt högt och snabbt så turbulensen var ett faktum. Vi hade två personer som spydde bredvid oss och vi fick inte sitta bredvid varandra heller. Ingen rolig timme ska jag säga. Fram kom vi varje fall och det var så skönt att vara hemma igen.
Japp ni läste rätt, hemma. Jag hade saknat Qatar när jag var i Sverige, visst var det helt underbart att få träffa familj och vänner igen men jag sakna mitt hem, min katt, solen ja allt faktiskt.
Vi landade halv 7 på morgonen och Hashem skulle jobba klockan 8(!!).
Vi kom hem och bytade om, pussade katten i massor, han var så glad när vi kom hem. Lämnade inte min sida en sekund på över en vecka! Sötnosen.
Hashem åkte till jobb och jag började packa upp, tvätta upp och städa lägenheten. Ville vara vaken till hashem kom hem så vi kunde sova tillsammans sen. Det gick inget vidare bra, jag var färdig med allt vid elva och hade ingen sysselsättning på en timme så jag somnade självklart.
Allt som allt så har vi haft en helt UNDERBAR semester i fina (kalla) Sverige. Jag har en helt fantastiskt familj som jag ÄLSKAR otroligt mycket. Dem ställer alltid upp och finns alltid där och det är jag så tacksam och glad för. Finns ingen finare familj en min. ALL kärlek till er. <3 <3 <3
Jag har också fantastiskt fina vänner som även dem alltid finns där och kommer alltid finnas där. Jag är en lyckligt lottad människa som har så mycket fint runt omkring mig.
söndag 14 april 2013
Sugerpie
Dag 10 - Nicole och Emanuel
När vi vaknade upp på lördagen var det dags att få träffa min fiiina Nicole och hennes underbara pojkvän Emanuel. Vi lämnade Johanna och Jonas och begav oss till Landskrona för att byta om och fräscha upp oss efter utekvällen. Klockan 18 träffade vi det vackra paret i Helsingborg. Så mysigt att få krama om min älskade vän igen. Det är som jag nämnt innan inte alls ofta jag ser Nicole in real life så dem få gångerna jag gör det är himmelska. Vi promenerade en liten bit till en restaurang, som för övrig var samma restaurang som vi åt på sist vi sågs i somras.
Väldigt trevlig middag och trevligt sällskap, det jag älskar med Nicole är att det spelar ingen roll hur länge sen vi sågs, när vi väl ses är det aldrig obekvämt eller konstigt, det faller sig naturligt. Det kan ha att göra med att vi pratar varje dag på telefon, vem vet. Hehe.
Efter middagen bjöd dem oss på bio, vi såg Oz, the great and powerful, helt okej, hade nog väntat mig mer av den? Vi promenixade till tågstation och lämnade varandra återigen för bara gud vet hur länge till. När jag satt på tåget hem till Landskrona insåg jag att jag inte hade tagit ett foto med denna donnan, HUR kunde vi glömma det?! Dumt!!
Jag hade varje fall hur trevligt som helst och det var kul att kunna presentera min fina man för henne, tror han gick hem hos henne också, tror nog att han redan gjort det via telefon. Det kändes inte speciellt nervöst att möta Nicole, hon vet typ allt om Hashem och jag om hennes Emanuel. Inte alltid till deras glädje, men det dem inte vet har dem inget ont av. Hehe. Vi tjejer babblar, och vi babblar om allt och in på detalj, eller varje fall gör jag och Nicole det till varandra. Det finns självklart saker jag håller för mig själv, fast det ska jag säga är inte speciellt mycket.
Våra bråk däremot håller jag ofta för mig själv. Det är något mellan mig och Hashem och jag vet att om jag lyssnar på andras tankar om bråket kommer jag ta det till mig sen vet jag helt plötsligt inte vilket jag anser och vilket mina vänner anser.
Det jag skulle komma till var att det kändes som dem redan kände varandra, Hashem har fått höra mitt tjat om Nicole varje dag och det är ofta som han tittar på tv och jag umgås med Nicole på whatsapp. Jag minns att i början av vårt förhållande kunde han störa sig på att vi pratade så ofta och så länge, han kunde inte förstå vad vi hade att prata om i så många timmar och när jag tänker efter förstår jag det inte själv heller. Hehe. Han kom dock att acceptera och finna ro i det hela och ta till sig henne själv också. Om det skulle gå en dag då jag inte pratar med henne undrar han om det hänt något eller varför min telefon är så tyst. hehe.
Detta var även något Hashem och Emanuel kunde prata om vid middagen, dem sitter i samma båt och även Emanuel har fått komma till ro att jag är en aktiv del av hans vardag och liv, fast på telefon, han är inte heller speciellt glad över att alla detaljer delas.
torsdag 11 april 2013
Party time!
Dag 8 och 9 - Utgång
När vi vaknade upp hos mormor stod en gudomlig frukost och väntade på oss nere i matsalen. Vi bestämde oss för att åka in till malmö efter och möta upp Anil och hans kompis. Vi tog en sväng om nya Emporia, eller ja kanske inte nytt för er längre men nytt för mig varje fall!
Hade nog väntat mig mer faktiskt, eller så är jag van vid mellanösterns köpcentrum nu att jag inte ser det stora med Emporia, fint var det vilket fall som helst och trevligt hade vi.
Dem visade Hashem till möllan i malmö, där får man mat som om man faktiskt vore hemma i Qatar och det var Hashem glad för, han hade saknat riset. hehe. Vi åkte hem runt två tiden och om jag inte minns helt fel spenderade vi resten av dagen borta hos Micke och Stina, men jag kan också ha fel. Minnet börjar svikta när man blir äldre :P.
Dagen därpå skulle vi ut i malmö med Johanna, Jonas, Robin, Maha och Sandra. Vi vaknade ganska tidigt som alla andra dagar, vet inte riktigt vad som hände med oss i Sverige men vi var i säng innan 11 och uppe innan 9. Vi skulle möta upp min lillasyster Linda och min lillebror Nicklas i Lund innan vi skulle hem till Johanna på middag. Väldigt trevligt var det att prata med syskonen. Inte ofta vi träffar varandra av någon anledning men när vi väl gör det har jag väldigt trevligt, dem är otroligt duktiga i skolan båda två och i sommar tar bror studenten, när blev han så stor?
Syster hade tagit med sig sin pojkvän som hon haft sen hon var 14(?), dem har alltså varit tillsammans i snart två år, you go girl, det är otroligt imponerande för den åldern måste jag säga.
Vi kom hem till Johanna vid halv 7 och gjorde oss i ordning för kvällen. Jag och Johanna hade konstigt nog valt ungefär samma klänning för kvällen vilket är kul för jag valde min innan jag ens kom till Sverige. hehe. Men fina var vi varje fall!
Värdparet bjöd på goda räkor med guacomole till förrätt, planka till huvudrätt och cheesecake till efterrätt, otroligt god middag och jag var måttligt mätt efter.
Förfesten drog igång och jag hade väldigt roligt, har saknat våra förfester. Som vanligt är det ju alltid roligast på förfesten men vi drog ändå in till Etage i malmö och mötte upp syster yster Sandra. Projekt göra henne berusad drog igång, vi lyckades också tror jag.
Vi lämnade Etage runt 4 tror jag och det var fleeera timmar efter jag var redo att gå. I ärlighetens namn kunde jag gått hem en halvtimme efter vi hade kommit men det hade nog inte varit uppskattat av resten av gänget. Jag stannade och hade faktiskt otroligt kul under tiden. Vi sov hemma hos Johanna och Jonas, tror det tog två minuter innan vi somnade.
När vi vaknade upp hos mormor stod en gudomlig frukost och väntade på oss nere i matsalen. Vi bestämde oss för att åka in till malmö efter och möta upp Anil och hans kompis. Vi tog en sväng om nya Emporia, eller ja kanske inte nytt för er längre men nytt för mig varje fall!
Hade nog väntat mig mer faktiskt, eller så är jag van vid mellanösterns köpcentrum nu att jag inte ser det stora med Emporia, fint var det vilket fall som helst och trevligt hade vi.
Dem visade Hashem till möllan i malmö, där får man mat som om man faktiskt vore hemma i Qatar och det var Hashem glad för, han hade saknat riset. hehe. Vi åkte hem runt två tiden och om jag inte minns helt fel spenderade vi resten av dagen borta hos Micke och Stina, men jag kan också ha fel. Minnet börjar svikta när man blir äldre :P.
Dagen därpå skulle vi ut i malmö med Johanna, Jonas, Robin, Maha och Sandra. Vi vaknade ganska tidigt som alla andra dagar, vet inte riktigt vad som hände med oss i Sverige men vi var i säng innan 11 och uppe innan 9. Vi skulle möta upp min lillasyster Linda och min lillebror Nicklas i Lund innan vi skulle hem till Johanna på middag. Väldigt trevligt var det att prata med syskonen. Inte ofta vi träffar varandra av någon anledning men när vi väl gör det har jag väldigt trevligt, dem är otroligt duktiga i skolan båda två och i sommar tar bror studenten, när blev han så stor?
Syster hade tagit med sig sin pojkvän som hon haft sen hon var 14(?), dem har alltså varit tillsammans i snart två år, you go girl, det är otroligt imponerande för den åldern måste jag säga.
Vi kom hem till Johanna vid halv 7 och gjorde oss i ordning för kvällen. Jag och Johanna hade konstigt nog valt ungefär samma klänning för kvällen vilket är kul för jag valde min innan jag ens kom till Sverige. hehe. Men fina var vi varje fall!
Värdparet bjöd på goda räkor med guacomole till förrätt, planka till huvudrätt och cheesecake till efterrätt, otroligt god middag och jag var måttligt mätt efter.
Förfesten drog igång och jag hade väldigt roligt, har saknat våra förfester. Som vanligt är det ju alltid roligast på förfesten men vi drog ändå in till Etage i malmö och mötte upp syster yster Sandra. Projekt göra henne berusad drog igång, vi lyckades också tror jag.
Vi lämnade Etage runt 4 tror jag och det var fleeera timmar efter jag var redo att gå. I ärlighetens namn kunde jag gått hem en halvtimme efter vi hade kommit men det hade nog inte varit uppskattat av resten av gänget. Jag stannade och hade faktiskt otroligt kul under tiden. Vi sov hemma hos Johanna och Jonas, tror det tog två minuter innan vi somnade.
onsdag 10 april 2013
Moving day
Dag 7 - Flytten
Vi vaknade tidigt på onsdags morgon för att packa ner det sista i kartonger och ställa ner dem vid ytterdörren så vi bara kunde lasta in i släpet sen.
Mamma, Jonny och Sandra hade varit snälla nog att ställa upp att hjälpa oss flytta, det var även deras förråd vi skulle ställa alla sakerna i. Tack så mycket igen!
Lagom till att vi fått ner alla saker kom Mamma och Jonny och vi började fylla både bilar och släp med saker. Snart var allt klart och vi begav oss ner mot Vellinge. Lastningen ur släpet till förrådet tog nog 45 minuter. Väldigt snabbt och smärtfritt tack vare all hjälp av Mamma, Jonny, Sandra och min älskade man. Efter flytten gick vi hem till mamma en stund. Mamma kastade snöbollar på Hashem och Hashem var upptagen med att fota snön som självklart bestämt sig för att falla ännu mer just denna dag. Han var så uppspelt av snön att vi till och med gick ut i mammas trädgård och byggde oss en liten snögubbe och en liiiten snölykta.
Älskade Sannibus ringde lagom till vi var färdiga med flytt, byggande och kaffet var i magen. Dem hade kommit ner från Jönköping för att hälsa på mig och träffa min make. Vi packade alla in oss i bilar och åkte ner till höllviken till mormor och morfar där Susanne, Anil och barnen också befann sig. Söta underbar barn som har blivit så stora, när hände det?
Sanni lagade min favoriträtt med kyckling och potatis, på ett sätt som bara hon kan göra och det är så otroligt gott! Vi satt vid matbordet och pratade i flera timmar och mormor bjöd in oss att spendera natten där så vi slapp åka ända hem till Landskrona på kvällen och i den kylan.
Hade en helt underbar dag med hela familjen. Det var längesen jag var så avslappnad och lugn och det kändes så skönt att vara hemma med familjen igen och bara vara. Vi trängde in oss i en 1.20 säng och somnade gott vid 11 tiden efter en fantastiskt trevlig dag.
Vi vaknade tidigt på onsdags morgon för att packa ner det sista i kartonger och ställa ner dem vid ytterdörren så vi bara kunde lasta in i släpet sen.
Mamma, Jonny och Sandra hade varit snälla nog att ställa upp att hjälpa oss flytta, det var även deras förråd vi skulle ställa alla sakerna i. Tack så mycket igen!
Lagom till att vi fått ner alla saker kom Mamma och Jonny och vi började fylla både bilar och släp med saker. Snart var allt klart och vi begav oss ner mot Vellinge. Lastningen ur släpet till förrådet tog nog 45 minuter. Väldigt snabbt och smärtfritt tack vare all hjälp av Mamma, Jonny, Sandra och min älskade man. Efter flytten gick vi hem till mamma en stund. Mamma kastade snöbollar på Hashem och Hashem var upptagen med att fota snön som självklart bestämt sig för att falla ännu mer just denna dag. Han var så uppspelt av snön att vi till och med gick ut i mammas trädgård och byggde oss en liten snögubbe och en liiiten snölykta.
Älskade Sannibus ringde lagom till vi var färdiga med flytt, byggande och kaffet var i magen. Dem hade kommit ner från Jönköping för att hälsa på mig och träffa min make. Vi packade alla in oss i bilar och åkte ner till höllviken till mormor och morfar där Susanne, Anil och barnen också befann sig. Söta underbar barn som har blivit så stora, när hände det?
Sanni lagade min favoriträtt med kyckling och potatis, på ett sätt som bara hon kan göra och det är så otroligt gott! Vi satt vid matbordet och pratade i flera timmar och mormor bjöd in oss att spendera natten där så vi slapp åka ända hem till Landskrona på kvällen och i den kylan.
Hade en helt underbar dag med hela familjen. Det var längesen jag var så avslappnad och lugn och det kändes så skönt att vara hemma med familjen igen och bara vara. Vi trängde in oss i en 1.20 säng och somnade gott vid 11 tiden efter en fantastiskt trevlig dag.
tisdag 9 april 2013
Coffee time..
Dag 6- Fika med vänner
Vi vaknade upp i samma fina rum och det var lika romantiskt på morgonen. Vi steg upp och gick ner för att äta frukost. Mumsigt värre!
Jag har introducerat min man för kaviar och han älskar det, det var också det första och typ det enda han tog på hela buffén.
Efter frukosten åkte vi tillbaka till Landskrona för att byta kläder och göra oss i ordning igen, vi skulle nämligen tillbaka ner till Malmö för att gå på fika date nummer 1 med fina Sewa och Sofia.
Vi möttes upp på centralen i Malmö och dem va så söta och fina! Sewa i sin fina förlovningsring och Sofia blomstrade i sitt nya hår och kropp! Vackra ni! Underbart att få se er igen och sitta och prata som förr. Saknar dock er ännu mer efter att ha träffat er, men vi ses snart igen hoppas jag!
När klockan närmade sig 5 var det dags för fika nummer 2, denna gången med min älskade Anna!! Som jag saknat dig!! Fina Anna mötte vi också upp på stationen och söta hon föll i tårar när vi sågs. Åååh du är så fin och söt min älskade vän.
När tårarna var torkade gick vi hem till hennes nya lägenhet som jag var nyfiken på att få se. Vilken uppgradering säger jag bara! Dem gick från en etta vid caroli till en tvåa preciiiis vid centralen och hyran är typ densamma?
Hunden Meja var självklart också där, lika söt som vanligt! Hennes pussar fick dock min man att reagera lite, han är INTE van vid djurkärlek på den nivån, jag tycker bara det är sött och fint :)
Efter några timmars babbel och fika så tog Anna fram sin systemkamera och fotade mig och Hashem. Bilderna blev så otroligt fiiiina! Du är så himla duktig söta du!
Hade det inte varit för att du är en av mina närmaste vänner och jag vill kunna se och prata med dig på bröllopet hade jag helt klart anställt dig att fota åt oss för du är otroligt duktig.
Vi ska välja ut EN bild av 35 att framkalla som en stor canvas tavla och det kommer INTE bli lätt för dem är sååå fina allihopa!
När det var dags att gå kom Annas pappa för att hämta henne, dem skulle vidare på kalas och vi skulle hem och nanna kudden. Kul att träffa hennes pappa också, han är också bedårande söt, i sättet då, jag har ju redan min man. Hehe. Stackars Anna föll i tårar än en gång och det gjorde så ont i mitt hjärta. Ibland tänker jag inte på hur allt detta känns för min omgivning. Jag är så uppe i mitt eget liv och min lycka här att jag inte tänker på att vissa människor i min närhet tar min flytt väldigt hårt och är ledsna. Jag är självklart också ledsen över att inte vara nära mina vänner och min familj men på något sätt så lever jag lycklig ändå.
Det är väldigt svårt att förklara men jag kan ju inte leva mitt liv här med att gå omkring och tänka på hur sorgligt det faktiskt är att jag inte längre är nära mina kära, rent fysiskt. Jag har mina dagar där jag gråter och tittar på bilder på alla, och är allmänt arg för att jag är så långt borta. Men sen har jag också dagar där jag inte tänker på det alls, livet går vidare. Det är likadant för alla som är kvar där hemma. Dem går inte och gråter varje dag och tänker på mig. Visst finns det säkert dagar då dem gör det och det är okej för det gör jag också.
Nä, nu svamla jag vidare heeeelt åt fel håll! Det var5 varje fall svårt att säga hejdå till Anna, punkt slut.
Vi vaknade upp i samma fina rum och det var lika romantiskt på morgonen. Vi steg upp och gick ner för att äta frukost. Mumsigt värre!
Jag har introducerat min man för kaviar och han älskar det, det var också det första och typ det enda han tog på hela buffén.
Efter frukosten åkte vi tillbaka till Landskrona för att byta kläder och göra oss i ordning igen, vi skulle nämligen tillbaka ner till Malmö för att gå på fika date nummer 1 med fina Sewa och Sofia.
Vi möttes upp på centralen i Malmö och dem va så söta och fina! Sewa i sin fina förlovningsring och Sofia blomstrade i sitt nya hår och kropp! Vackra ni! Underbart att få se er igen och sitta och prata som förr. Saknar dock er ännu mer efter att ha träffat er, men vi ses snart igen hoppas jag!
När klockan närmade sig 5 var det dags för fika nummer 2, denna gången med min älskade Anna!! Som jag saknat dig!! Fina Anna mötte vi också upp på stationen och söta hon föll i tårar när vi sågs. Åååh du är så fin och söt min älskade vän.
När tårarna var torkade gick vi hem till hennes nya lägenhet som jag var nyfiken på att få se. Vilken uppgradering säger jag bara! Dem gick från en etta vid caroli till en tvåa preciiiis vid centralen och hyran är typ densamma?
Hunden Meja var självklart också där, lika söt som vanligt! Hennes pussar fick dock min man att reagera lite, han är INTE van vid djurkärlek på den nivån, jag tycker bara det är sött och fint :)
Efter några timmars babbel och fika så tog Anna fram sin systemkamera och fotade mig och Hashem. Bilderna blev så otroligt fiiiina! Du är så himla duktig söta du!
Hade det inte varit för att du är en av mina närmaste vänner och jag vill kunna se och prata med dig på bröllopet hade jag helt klart anställt dig att fota åt oss för du är otroligt duktig.
Vi ska välja ut EN bild av 35 att framkalla som en stor canvas tavla och det kommer INTE bli lätt för dem är sååå fina allihopa!
När det var dags att gå kom Annas pappa för att hämta henne, dem skulle vidare på kalas och vi skulle hem och nanna kudden. Kul att träffa hennes pappa också, han är också bedårande söt, i sättet då, jag har ju redan min man. Hehe. Stackars Anna föll i tårar än en gång och det gjorde så ont i mitt hjärta. Ibland tänker jag inte på hur allt detta känns för min omgivning. Jag är så uppe i mitt eget liv och min lycka här att jag inte tänker på att vissa människor i min närhet tar min flytt väldigt hårt och är ledsna. Jag är självklart också ledsen över att inte vara nära mina vänner och min familj men på något sätt så lever jag lycklig ändå.
Det är väldigt svårt att förklara men jag kan ju inte leva mitt liv här med att gå omkring och tänka på hur sorgligt det faktiskt är att jag inte längre är nära mina kära, rent fysiskt. Jag har mina dagar där jag gråter och tittar på bilder på alla, och är allmänt arg för att jag är så långt borta. Men sen har jag också dagar där jag inte tänker på det alls, livet går vidare. Det är likadant för alla som är kvar där hemma. Dem går inte och gråter varje dag och tänker på mig. Visst finns det säkert dagar då dem gör det och det är okej för det gör jag också.
Nä, nu svamla jag vidare heeeelt åt fel håll! Det var5 varje fall svårt att säga hejdå till Anna, punkt slut.
söndag 7 april 2013
Johanna
Dag 5 - Äventyr, Fondue och present
På måndagen var det en ny vecka och nya möten. Idag stod min älskade fina Johanna på schemat. Vi skulle träffas i Malmö och gå och äta fondue. Har ni provat det? Kan nog rekommendera er till att prova om ni inte gjort det. Jag personligen är fortfarande inte helt såld men det är inte äckligt heller. Första gången jag provade det var hemma hos Jessica. Jessica och Johanna hade planerat det som middag till min födelsedag för några år sedan, men det var ingen stor hit just då, smakade helt annorlunda när man åt det på restaurang.
Jag och Hashem åkte in till malmö några timmar tidigare och gick runt i stan lite, drack kaffe och kollade affärer. Sen var det äntligen dags att möta upp Johanna. På vägen till pressbyrån blev vi stoppade av ett utländskt par som frågade Hashem om han kunde arabiska. Självklart kunde han det och vi stannade för att se vad dem ville ha hjälp med. Det visade sig att dem kom från kriget i Syrien och hade blivit skickade hit. Det enda dem hade med sig var en trasig papperslapp med en adress i Ystad som dem skulle hitta till själv. Dem kunde ingen engelska och ingen svenska. När dem hade frågat människor som gick förbi dem i Malmö hade dem bara fortsatt gå, vi var dem enda som hade stannat. Hemska egoistiska människor det finns i denna värld.
Jag visste inte riktigt var denna adressen var någonstans så jag tog med mig dem till skånetrafiken för att fråga tjejen där var det låg och hur dem kom dit. Hon var väldigt trevlig och hjälpte oss väldigt mycket. Biljetten dem hade var från Helsingborg till Ystad. Hur dem tagit sig från Helsingborg till Malmö är mig en gåta, kanske någon snäll själ som hjälpte dem där.
Vi förklarade vilket tåg dem skullle ta, när det skulle avgå, hur tåget såg ut och exakt hur många minuter dem skulle sitta på det tåget innan dem skulle gå av. Vi följde dem till spåret men kunde tyvärr inte vänta med dem eftersom det var en timme till deras tåg skulle komma. Vi förklarade väldigt noga att dem inte skulle stiga på ett tåg innan 17.51 eller vad det nu var. Dem tackade oss otroligt mycket och jag kunde se en tår av tacksamhet hos kvinnan.
Tänk att en uppoffring av min tid på typ 15 minuter kunde göra någon annan så glad och så tacksam. Vad är 15 minuter egentligen? Ingenting om du frågar mig.
Hoppas innerligt att dem kom fram som de skulle och att allt löser sig till slut. Stackars människor.
Tillbaka till vår afton med Johanna. Efter vårt lilla äventyr begav vi oss till T.G.I.F och tog en drink innan vi gick för att äta. När vi satt där så gav Johanna oss en present. När jag öppnade den låg där tandkräm och två tandborstar och en hårborste. Vilken konstig present tänkte jag men jag tackade artigt ändå. Det finns mer i påsen säger hon då. Hehe. Jag kollade igen och mycket riktigt låg där två nycklar till ett hotell i Lund.
Det visade sig att Jessica och Johanna hade köpt det till mig och Hashem som förlovnings present. Så otroligt fint gjort av er, tack så himla mycket igen!
Vi gick till restaurangen och beställde vår mat. Servitrisen kom men grytan och tände på den. Efter en stund började lågorna bli allt för höga och vi anade att något inte stod riktigt rätt till. Hashem gick och kallade på en servitris som kom och sa oj här brinner det! hehe nämen afan!
Efter några minuters försök att släcka elden fick dem istället ta den därifrån och ge oss en ny gryta. Denna var det inget fel på och vi började grilla/kok(?) vårt kött.
Efter maten begav vi oss till Lund för att spendera natten på hotellet. Innan dess var vi inom HM för att köpa gele till min man. Han kan inte gå någonstans utan gele i sitt hår. Jisses säger jag bara. Men fram kom vi och vi satte oss i lobbyn ett tag med Johanna och drack några drinkar. Vid 10 begav vi oss upp till rummet och synen när jag kom in var helt oslagbar!
Aldrig har jag sett något så romantiskt i mitt liv. Det var champange och rosenblad på soffan och bordet, rummet var en hel svit, större än min gamla lägenhet. När jag kom in till sovrummet var där mer rosenblad och en fin lapp från Jessica och Johanna där dem önskade oss all lycka i livet. När jag kom in till badrummet var där en jacussi, bastu och en glasdusch.
Allt var så fint och romantiskt och jag visste inte vad jag mer kunde säga än tack och återigen tack. Något av det finaste någon har gjort för mig och jag är evigt tacksam över hur fina kompisar jag har i mitt liv.
Johanna lämnade oss strax därefter och jag och Hashem började vår romantiska afton i vår underbara svit. Jag lämnar det dock där för resten av kvällen vill jag hålla för mig själv. Vi hade en underbar kväll varje fall!
På måndagen var det en ny vecka och nya möten. Idag stod min älskade fina Johanna på schemat. Vi skulle träffas i Malmö och gå och äta fondue. Har ni provat det? Kan nog rekommendera er till att prova om ni inte gjort det. Jag personligen är fortfarande inte helt såld men det är inte äckligt heller. Första gången jag provade det var hemma hos Jessica. Jessica och Johanna hade planerat det som middag till min födelsedag för några år sedan, men det var ingen stor hit just då, smakade helt annorlunda när man åt det på restaurang.
Jag och Hashem åkte in till malmö några timmar tidigare och gick runt i stan lite, drack kaffe och kollade affärer. Sen var det äntligen dags att möta upp Johanna. På vägen till pressbyrån blev vi stoppade av ett utländskt par som frågade Hashem om han kunde arabiska. Självklart kunde han det och vi stannade för att se vad dem ville ha hjälp med. Det visade sig att dem kom från kriget i Syrien och hade blivit skickade hit. Det enda dem hade med sig var en trasig papperslapp med en adress i Ystad som dem skulle hitta till själv. Dem kunde ingen engelska och ingen svenska. När dem hade frågat människor som gick förbi dem i Malmö hade dem bara fortsatt gå, vi var dem enda som hade stannat. Hemska egoistiska människor det finns i denna värld.
Jag visste inte riktigt var denna adressen var någonstans så jag tog med mig dem till skånetrafiken för att fråga tjejen där var det låg och hur dem kom dit. Hon var väldigt trevlig och hjälpte oss väldigt mycket. Biljetten dem hade var från Helsingborg till Ystad. Hur dem tagit sig från Helsingborg till Malmö är mig en gåta, kanske någon snäll själ som hjälpte dem där.
Vi förklarade vilket tåg dem skullle ta, när det skulle avgå, hur tåget såg ut och exakt hur många minuter dem skulle sitta på det tåget innan dem skulle gå av. Vi följde dem till spåret men kunde tyvärr inte vänta med dem eftersom det var en timme till deras tåg skulle komma. Vi förklarade väldigt noga att dem inte skulle stiga på ett tåg innan 17.51 eller vad det nu var. Dem tackade oss otroligt mycket och jag kunde se en tår av tacksamhet hos kvinnan.
Tänk att en uppoffring av min tid på typ 15 minuter kunde göra någon annan så glad och så tacksam. Vad är 15 minuter egentligen? Ingenting om du frågar mig.
Hoppas innerligt att dem kom fram som de skulle och att allt löser sig till slut. Stackars människor.
Tillbaka till vår afton med Johanna. Efter vårt lilla äventyr begav vi oss till T.G.I.F och tog en drink innan vi gick för att äta. När vi satt där så gav Johanna oss en present. När jag öppnade den låg där tandkräm och två tandborstar och en hårborste. Vilken konstig present tänkte jag men jag tackade artigt ändå. Det finns mer i påsen säger hon då. Hehe. Jag kollade igen och mycket riktigt låg där två nycklar till ett hotell i Lund.
Det visade sig att Jessica och Johanna hade köpt det till mig och Hashem som förlovnings present. Så otroligt fint gjort av er, tack så himla mycket igen!
Vi gick till restaurangen och beställde vår mat. Servitrisen kom men grytan och tände på den. Efter en stund började lågorna bli allt för höga och vi anade att något inte stod riktigt rätt till. Hashem gick och kallade på en servitris som kom och sa oj här brinner det! hehe nämen afan!
Efter några minuters försök att släcka elden fick dem istället ta den därifrån och ge oss en ny gryta. Denna var det inget fel på och vi började grilla/kok(?) vårt kött.
Efter maten begav vi oss till Lund för att spendera natten på hotellet. Innan dess var vi inom HM för att köpa gele till min man. Han kan inte gå någonstans utan gele i sitt hår. Jisses säger jag bara. Men fram kom vi och vi satte oss i lobbyn ett tag med Johanna och drack några drinkar. Vid 10 begav vi oss upp till rummet och synen när jag kom in var helt oslagbar!
Aldrig har jag sett något så romantiskt i mitt liv. Det var champange och rosenblad på soffan och bordet, rummet var en hel svit, större än min gamla lägenhet. När jag kom in till sovrummet var där mer rosenblad och en fin lapp från Jessica och Johanna där dem önskade oss all lycka i livet. När jag kom in till badrummet var där en jacussi, bastu och en glasdusch.
Allt var så fint och romantiskt och jag visste inte vad jag mer kunde säga än tack och återigen tack. Något av det finaste någon har gjort för mig och jag är evigt tacksam över hur fina kompisar jag har i mitt liv.
Johanna lämnade oss strax därefter och jag och Hashem började vår romantiska afton i vår underbara svit. Jag lämnar det dock där för resten av kvällen vill jag hålla för mig själv. Vi hade en underbar kväll varje fall!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)