På söndagen stod packning av det sista i lägenheten, sista städning, frukost/lunch med Johanna och mys hos syster på schemat.
Vi vaknade tidigt även denna morgon och vi satte genast igång med städningen. Efter x-antal timmar kom Johanna till stan och vi begav oss ner mot centrum för att äta lite. Jag hade glömt min nyckel till lägenheten hos henne och den behövdes eftersom vi skulle lämna in nycklarna dagen efter. Vi satt på restaurangen väldigt länge, vi missade bussar och tåg efter varandra, jag ville inte lämna henne, vet ju inte när jag skulle se henne nästa gång, min fina söta vän.
Lämnade varandra gjorde vi varje fall och det gjorde så ont när jag inte längre kunde se henne. Vi kom tillbaka till lägenheten, stängde våra väskor och promenerade bort till min syster. Vi skulle spendera den sista natten hos dem, helt perfekt om du frågar mig. Vi mös ordentligt med svenskt godis från hemmakväll, chokladpudding och chips i massor. Vi somnade sent för en gångs skull och jag vaknade av fyra underbara små blonda barn. Dem kröp upp i soffan med oss och vi mös till det ordentligt, SOM jag har saknat det! Barnen hoppade på Hashem för att väcka honom, och jag var inte sen med att fotografera denna fina stund.
Känns så otroligt bra att mina vackra änglar tycker om min fina man och att min fina man tycker om mina fina änglar. Lycka.
Vi åt frukost och sen begav jag, Hashem och Colin oss ner till stan för att uträtta ett bankärende. Det hade varit bra om glömska Malin hade haft med sitt bankkort till detta ärende, men det är väl bara att begära för mycket, visst? :) Tror jag ärvt det av min kära mor *blink blink*
Vi hade möte med bovärden kl 1 för en städinspektion som jag trodde skulle gå briljant, men gud hade andra planer för det mötet. Det gick inte alls bra, han vart inte alls nöjd fast det hade spenderats totalt 12 timmars städning. Till saken hör att jag hade ett annat möte med dem på fredagen veckan innan som jag ringde och avboka, men när jag ringde berättade han med en arg ton att han bestämt hade varit där på torsdagen för det var då jag hade bokat. Jag vet med 110 procent säkerhet att så inte är fallet, så jag tror att hans missnöje över det hela påverkade hans beslut innan han ens kom in i lägenheten.
Paniken infann sig då vi skulle sitta på tåget mot Köpenhamn två timmar senare och alla våra saker var hemma hos min syster och vi skulle aldrig hinna städa, hem och hämta våra väskor, bege oss till station och hinna med tåget.
Vi kom hem till Stina och vi började ringa den nya hyresgästen för att se om dem ville ta över lägenheten en månad tidigare mot att dem städade det sista själv. Efter mycket om och men blev det också så, fast det beslutades efter vi var tillbaka i Qatar. Jag lämnade alla nycklar till min kära syster som skulle hjälpa mig med det sista.
På stationen träffade vi Emanuel och Nicole som varit på arbetsintervju på mitt gamla jobb,(hehe hur kul är inte det) vi åkte med samma tåg och sa hejdå i Lund där dem skulle fortsätta mot Stockholm och vi till flygplatsen.
När vi kom till flygplasten och till vår incheckning så var där tydligen en deportering på gång, på vårt flyg. Vi fick ett papper av en demonstrant där dem bad oss inte vilja flyga, eller be piloten att inte tvinga dem två killarna att behöva flyga. Vi såg en av killarna och han såg så otroligt ledsen och förvirrad ut. Jag tror inte ens han var medveten om vad demonstranterna ens gjorde eller att dem var där för honom. Efter ett tag tror jag att säkerhetsvakterna tröttna och ringde polisen för helt plötsligt kommer tre pikébussar och stormar in på flygplatsen och separerar gruppen och flyktingen blir bortförd mot planet.
Vi gick duktigt till vår gate och kom precis i lagom tid till ombordstigning. Litet plan även denna gång, men resan till Turkiet gick snabbt och smärtfritt. Vi var väldigt trötta när vi kom dit, vi gick direkt till gate nummer 2 och vänta på plan nummer 2. Planet var lite sent, men väl ombord gick allt bra. Jag somnade direkt och vaknade en timme innan vi skulle landa, väldigt skönt. Halva planet mådde illa av pilotens flygning, han flög väldigt högt och snabbt så turbulensen var ett faktum. Vi hade två personer som spydde bredvid oss och vi fick inte sitta bredvid varandra heller. Ingen rolig timme ska jag säga. Fram kom vi varje fall och det var så skönt att vara hemma igen.
Japp ni läste rätt, hemma. Jag hade saknat Qatar när jag var i Sverige, visst var det helt underbart att få träffa familj och vänner igen men jag sakna mitt hem, min katt, solen ja allt faktiskt.
Vi landade halv 7 på morgonen och Hashem skulle jobba klockan 8(!!).
Vi kom hem och bytade om, pussade katten i massor, han var så glad när vi kom hem. Lämnade inte min sida en sekund på över en vecka! Sötnosen.
Hashem åkte till jobb och jag började packa upp, tvätta upp och städa lägenheten. Ville vara vaken till hashem kom hem så vi kunde sova tillsammans sen. Det gick inget vidare bra, jag var färdig med allt vid elva och hade ingen sysselsättning på en timme så jag somnade självklart.
Allt som allt så har vi haft en helt UNDERBAR semester i fina (kalla) Sverige. Jag har en helt fantastiskt familj som jag ÄLSKAR otroligt mycket. Dem ställer alltid upp och finns alltid där och det är jag så tacksam och glad för. Finns ingen finare familj en min. ALL kärlek till er. <3 <3 <3
Jag har också fantastiskt fina vänner som även dem alltid finns där och kommer alltid finnas där. Jag är en lyckligt lottad människa som har så mycket fint runt omkring mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar