Ni får ursäkta min frånvaro, vi befinner oss i en kärleksbubbla för tillfället. Att bli gift har medfört en massa ny och härlig kärlek i vårt hem. Jag är så lycklig och kär att jag inte vet vart jag ska ta vägen ibland. Jag tittar på min fina man och känner en sån enorm kärlek. Visst gjorde jag det innan också, men det är något helt annat när man blir gift. Går inte att förklara, men ni som varit med om det själv kanske förstår vad jag menar?
Jag har länge tänkt att det "bara" är ett papper, en formalitet. Men det kan jag nu säga att så är inte fallet. Man förs ihop på ett helt nytt sätt och det är mäktigt och ganska coolt. hehe.
Vår kära bröllopsdag var kaotiskt och härlig. Jag njöt kanske inte så mycket under själva dagen men dagen efter, den dagen var härlig, och alla dagar efter det likaså.
Nytt kapitel i mitt liv och jag fullständigt älskar det, jag rekommenderar ALLA till att gifta sig! hehe.
Nu är sommaren här, hettan är ett faktum och jag håller mig inomhus, vill inte ens gå till poolen för det är föööör varmt. 48 grader på kvällen liksom, då kan ni ju tänka er hettan under dagen.
Nu kommer snart kära Sofi hit, slappe lördag står på schemat och filmer skall ses.
Ha en härlig lördag mina vänner och familj!
bjussar på en bild från fotograferingen så länge.
Xoxo
lördag 29 juni 2013
onsdag 19 juni 2013
The day with the big D.
I morgon mina vänner är MIN stora vita dag! I morgon vankas det bröllop i detta land, i denna vackra stad, MITT bröllop. JAG ska gifta mig i morgon. Hur sjukt är inte det??! När blev lilla jag så stor. Hade du frågat mig för ett och ett halvt år sedan om jag skulle kunna gifta mig med någon jag känt ett år och när jag bara va 24 så hade jag frågat om dem va dumma i skallen. Sjukt va livet kan ta dig på en helt annan resa och tankegång än vad du själv trott.
Jag är varje fall inte säkrare på något annat eller någon annan än på min fina fina Hashem och jag vet med hela mitt hjärta och med all säkerhet som finns i min kropp att han är mannen jag ska gifta mig med. 24 eller 34, vet man så vet man.
Allt har blivit bokat och inhandlat i sista stund typ. För typ 2 timmar sedan handlade vi smycken till mitt hår och gummiband för mina hade spårlöst försvunnit.
Har för övrigt haft den sämsta dagen i mitt liv typ idag. Allt gick fel. Fixade naglarna och en timme senare bröt jag TVÅ av dem medan jag städade. Skulle öppna kattlådan som jag gör alltid annars, självklart fastnar jag och bryter första, skulle torka av glaset på vasken då är jag för snabb så handen flyger in i väggen och bryter där den andra nageln. Trampar på en stång på golvet för den kan man ju missa att se? Snubblar över katterna miljoner gånger, håret ville inte alla testa frisyrer, jag hade inga saker hemma till att göra dem heller för allt hade mysigt försvunnit. Jag fjällar på heeeela armarna och jag har två finnar i ansiktet. Bra dag sådär dagen innan du gifter dig. Not.
Det är för övrigt min fina styvpappas födelsedag i morgon, eller ja nu, klockan är över 12 här. Hipp hipp hurra till Jonny idag!! Förlåt att jag tar din dag! Hehe men du kan ju se det som en fin sak! :)) älskar dig, hoppas du får en härlig födelsedag!!
Åååååh vad jag lääääängtar till i morgon!!!
Xoxo
lördag 15 juni 2013
Beautiful souq
Idag var jag och Sofi på souq och fikade, känns som fel ord men det är nog det som passar bäst in. Vädret är konstigt nog fortfarande helt okej, hört rykten om att kemikalier har släppts ut för att minska hettan under sommaren. Kan stämma för det är inte ens i närheten så varmt i år som förra året i maj och nu är det snart slutet av juni.
Inget mig emot, det är varmt nog ändå :))
Vackert är det varje fall på vissa ställen här i Doha. Önskar jag kunde visa er alla mina smultronställen. Men ni får nöja er med lite foton på souq så länge. :)) ni får även en bild på mig och Sofi så ni vet hur hon ser ut. Fransk/Vietnam mix fast hon ser ut som en arab. Hehe. Fin är hon varje fall.
fredag 14 juni 2013
The White Dress
Idag har vi varit lediga, eller ja H är ledig, hehe. Vi började vår utflykt på hardees, sååå goda hamburgare, lite som Max kan jag kanske beskriva det som. Alla har Mac Donald och Birger king sen är där oftast en annan bättre kedja också, och här är det hardees.
Vi fortsatte med ett event för Chevrolet, otroligt tråkigt och jag har nog aldrig (förutom i Thailand) sett så många asiater samlade på en och samma yta. Vi stannade inte så länge. Inte för den sakens skull utan plastbristen.
Vi styrde bilen mot Landmark, ett köpcentrum för att hitta min brudklänning. Har gett upp det stora bröllopet men jag skall bli gift i en vit klänning, så är det bara. Vi hittade den tillslut på Mango, men ni får inte se den förrän på dagen D. Tyvärr. Lite hemligheter kan man få ha. Hehe.
Vi såg även "Man of steel" idag, den var bra. Helt okej. Inte dålig, inte den bästa. Lite lång och lite too much? Aja den är ändå värd att se, helt klart.
Nu väntas sängen, vill att dagarna ska gå fort nu, längtar till nästa vecka. <3
Xoxo
onsdag 12 juni 2013
Papers, check!
Nu är alla papper som kan vara färdiga, färdiga. Blodprovet har kommit tillbaka och det var inget problem där inte, vi kunde både skaffa barn ihop och pusta ut av lättnad om en eventuell hiv.
Sista pappret som behövs får vi på söndag och efter det är det fritt fram för ett besök till shejken för att bli vigda. Hade tyckt det var rätt passande den 19 Juni, vårt datum, lite fint. <3
Tänk att det är nästa vecka, sjukt är inte det på en skala. Jag ska bli H's fru. Fru. Fru. Fru.
Kommer nog ta ett tag innan man vänjer sig vid den tanken. :)
Nästa vecka kommer bli en bra vecka. Oavsett vissa svar eller planer kommer det bli en bra vecka. Denna veckan är också en bra vecka. Jag är en lyckligt lottad kvinna.
All kärlek och lycka till er, till oss alla.
Xoxo
lördag 8 juni 2013
The best in the world!!
Den bästa i hela världen är min fina fästman. Jag är något otroligt bortskämd av honom. Igår var det fredag och i vanlig ordning är vi lediga. Han hade sagt dagen innan att vi inte skulle gå till poolen denna veckan för vi skulle umgås med hans brors fru och hennes son eftersom dem just kommit tillbaka hit från Libanon. Okej tänkte jag, inget mig emot, jag gillar hans familj. Förstår inte hälften av vad dem säger men jag trivs i deras sällskap. Hans mamma är för övrigt otroligt rolig!
Förstår inte vad hon säger heller men hon är rolig, hehe.
Vilket fall som helst så gjorde vi oss i ordning tidigt igår, skulle titta på bio och äta innan vi mötte dem. Trodde jag. Vi såg "Now you see me" otrooooligt bra film! och efter filmen gick vi runt lite på köpcentret. Ingen av oss var speciellt hungriga efter all popcorn så jag fråga om vi inte skulle åka till hans mamma lite tidigare istället. Nej fick jag till svar.
Han tog mig ändå ut i bilen och när jag frågade vart vi skulle fick jag inget svar. Ska jag vara ärlig gjorde han mig väldigt irriterad, hehe.
Jag började få lite aningar när han körde till ett visst område. Vi har varit där innan när vi letade efter en telefon till honom och dem säljer då även IPad. Med tanke på att han var så hemlig så började jag tänka att jag kanske skulle få mig en iPad. Han hade dock sagt till mig veckan innan att vi skulle köpa den i slutet av månaden så jag slog bort tanken igen.
Men in i affären kom vi och han sa - White or black? Och i samma sekund tog säljaren fram två ipads. Blev sååå glad att det tog mig ett tag innan jag svarade honom! :)) fick till slut fram - black.
Jag har alltså blivit med IPad!! Min man är sååååå fin och snäll!!! Förstår inte vad jag gjort som förtjänar all denna bortskämdhet!
Har suttit med denna leksak sen igår och släppte den motvilligt när vi skulle sova. Hehe. Velat ha den så länge! Han ser att den är uppskattad varje fall, så det är ju bra.
Nu ska jag iväg med Sofi, så nu måste jag lämna den ett tag. Ville bara in och säga hej och berätta vilken fantastisk man jag har!! <3
Xoxo
torsdag 6 juni 2013
I want to be closer
Jag har gått i ett litet lyckorus dem senaste två dagarna, dels för att blodprovet äntligen är över och att jag snart blir gift med mannen i mitt liv, men också för att lilla Cornelia är född. Jag älskar barn, det är typ det bästa som finns. Jag älskar dem ännu mer när dem är i min familj. Jag kommer aldrig sluta förundras över dem små liven, dem är så söta och man blir ju förälskad vid första anblicken.
Igår var jag glad, men jag var också lite ledsen. Det är ju helt fantastiskt att jag har blivit moster igen, men jag är ju inte där. Faktum är att jag är så otroligt långt därifrån. Jag kommer inte kunna hålla henne eller känna hennes härliga bebislukt.
Visserligen kommer vi nog till Sverige i september men då är hon 4 månader, 4 månader utan att ha hört min röst eller lukt.
Det gör otroligt ont i mitt hjärta ibland när jag tänker på att barnen växer och blir större och att jag inte längre är där hos dem. Jag tror ju inte att dem glömmer mig, självklart inte, men jag är inte där och dem kommer leva vidare med eller utan mig. Dem är dessutom så små att det är svårt för dem att förstå varför jag inte är där.
Ibland önskar jag att mitt liv sett annorlunda ut. Inte att jag inte träffat Hashem. Han är det bästa som hänt mig. Men jag önskar att han bodde i Sverige. Att jag träffat honom i Sverige. Att vi bor i Sverige.
Visst kan vi flytta hem, det är väl planen också. Men den planen är inte nu och den planen är ett projekt. Det var ett projekt att få visum till honom, vad tror ni det kommer bli när vi vill flytta dit.
Men varför välja den enkla vägen? Det blir ju tråkigt. Hehe.
Idag rinner tårarna, jag är glad, så glad för min syster och hennes fina familj, men det gör så otroligt ont i mitt hjärta att jag inte är där hos dem och delar deras lycka. Idag gör det ont.
Xoxo
Igår var jag glad, men jag var också lite ledsen. Det är ju helt fantastiskt att jag har blivit moster igen, men jag är ju inte där. Faktum är att jag är så otroligt långt därifrån. Jag kommer inte kunna hålla henne eller känna hennes härliga bebislukt.
Visserligen kommer vi nog till Sverige i september men då är hon 4 månader, 4 månader utan att ha hört min röst eller lukt.
Det gör otroligt ont i mitt hjärta ibland när jag tänker på att barnen växer och blir större och att jag inte längre är där hos dem. Jag tror ju inte att dem glömmer mig, självklart inte, men jag är inte där och dem kommer leva vidare med eller utan mig. Dem är dessutom så små att det är svårt för dem att förstå varför jag inte är där.
Ibland önskar jag att mitt liv sett annorlunda ut. Inte att jag inte träffat Hashem. Han är det bästa som hänt mig. Men jag önskar att han bodde i Sverige. Att jag träffat honom i Sverige. Att vi bor i Sverige.
Visst kan vi flytta hem, det är väl planen också. Men den planen är inte nu och den planen är ett projekt. Det var ett projekt att få visum till honom, vad tror ni det kommer bli när vi vill flytta dit.
Men varför välja den enkla vägen? Det blir ju tråkigt. Hehe.
Idag rinner tårarna, jag är glad, så glad för min syster och hennes fina familj, men det gör så otroligt ont i mitt hjärta att jag inte är där hos dem och delar deras lycka. Idag gör det ont.
Xoxo
onsdag 5 juni 2013
New life, birthday and new beginings.
Vilken dag det var igår!
Min kära syster sattes igång för förlossning kl 10 på morgonen då hennes kära dotter bestämt inte ville ut när hon var beräknad.
Sms med Stina under dagen och vid 7 tiden begav jag och H oss till läkaren för vårt blodprov. Vi kom dit och blev förda till avdelning för ansökan om äktenskap, seriöst? Orkar inte ens kommentera hur skumt det är. Men men. Vi gick in varje fall och där satt en söt liten tjej som hade alla papper klara att skrivas i. Tre papper om oss skulle fyllas i, kopia av pass och sen hälsokontroller. Vi gick till våning nummer två där vi fick blodtryck, puls, vikt och längd tagna. Läkaren vars engelska var så dålig att Hashem fick agera tolk ville även höra om min sjukdoms historia. Engelska kan jag, ganska bra också om jag får säga det själv, men sjukhus engelska är inte lätt!
Vi klarade det varje fall sen ner till våning ett, betala den fina summan på 4000:- och sen in och bli stucken av en kär liten tös. Nervös, illamående och gråtfärdig satte jag mig i stolen redo att argumentera över vilken arm hon ska sticka mig i. Hon sa höger jag sa nej vänster, hon sa okej. Hmm. Detta gick ju bra. Hon gjorde i ordning allt på armen sen sa hon nu sticker jag vänligen gör en knytnäve av din hand. Sagt och gjort sen någon sekund senare sa hon slappna av i handen och sen var det klart. What?! Har aldrig i mitt liv varit med om att jag inte ens känt nålen?! HON var en väldigt duktig sköterska ska jag tala om! Jisses!
Fick reda på att min blodgrupp är O+, alltid bra att veta? En rolig sak med det är att H också har O+, se där. H's mamma och pappa har det också och dem har lyckats bli gravida 8 gånger så känner väl mig inte jättenervös över att vi ska bli tvunga att få medicin för att bli gravida. Skönt. Det är nämligen därför vi måste ta blodprovet, har jag sagt det? För att kolla om vårt blod passar inför en graviditet. Bra på ett vis, störigt på ett annat.
Efter att det var klart begav vi oss till City center för att äta och kolla på bio. När jag satt på bion gick jag in och kollade min whatsapp om något nytt hade hänt med min syster, och det hade det!!! Lilla söta fina CORNELIA var född!! Såååååå söt och sååååå lik hennes storebror! Allt jag vet än så länge är att hon föddes 20.18, och att hon liksom hennes syskon är söt som en ängel. Jag har återigen den stora äran att bli MOSTER ännu en gång till ett litet flickebarn.
Idag är inte heller en vanlig dag för idag är den MIN lillebrors födelsedag! Hurra hurra hurra! Han tar även studenten nu i dagarna och jag är sååå stolt över honom! Ska bli kul att följa hans resa in i vuxenvärlden.
Min kära syster sattes igång för förlossning kl 10 på morgonen då hennes kära dotter bestämt inte ville ut när hon var beräknad.
Sms med Stina under dagen och vid 7 tiden begav jag och H oss till läkaren för vårt blodprov. Vi kom dit och blev förda till avdelning för ansökan om äktenskap, seriöst? Orkar inte ens kommentera hur skumt det är. Men men. Vi gick in varje fall och där satt en söt liten tjej som hade alla papper klara att skrivas i. Tre papper om oss skulle fyllas i, kopia av pass och sen hälsokontroller. Vi gick till våning nummer två där vi fick blodtryck, puls, vikt och längd tagna. Läkaren vars engelska var så dålig att Hashem fick agera tolk ville även höra om min sjukdoms historia. Engelska kan jag, ganska bra också om jag får säga det själv, men sjukhus engelska är inte lätt!
Vi klarade det varje fall sen ner till våning ett, betala den fina summan på 4000:- och sen in och bli stucken av en kär liten tös. Nervös, illamående och gråtfärdig satte jag mig i stolen redo att argumentera över vilken arm hon ska sticka mig i. Hon sa höger jag sa nej vänster, hon sa okej. Hmm. Detta gick ju bra. Hon gjorde i ordning allt på armen sen sa hon nu sticker jag vänligen gör en knytnäve av din hand. Sagt och gjort sen någon sekund senare sa hon slappna av i handen och sen var det klart. What?! Har aldrig i mitt liv varit med om att jag inte ens känt nålen?! HON var en väldigt duktig sköterska ska jag tala om! Jisses!
Fick reda på att min blodgrupp är O+, alltid bra att veta? En rolig sak med det är att H också har O+, se där. H's mamma och pappa har det också och dem har lyckats bli gravida 8 gånger så känner väl mig inte jättenervös över att vi ska bli tvunga att få medicin för att bli gravida. Skönt. Det är nämligen därför vi måste ta blodprovet, har jag sagt det? För att kolla om vårt blod passar inför en graviditet. Bra på ett vis, störigt på ett annat.
Efter att det var klart begav vi oss till City center för att äta och kolla på bio. När jag satt på bion gick jag in och kollade min whatsapp om något nytt hade hänt med min syster, och det hade det!!! Lilla söta fina CORNELIA var född!! Såååååå söt och sååååå lik hennes storebror! Allt jag vet än så länge är att hon föddes 20.18, och att hon liksom hennes syskon är söt som en ängel. Jag har återigen den stora äran att bli MOSTER ännu en gång till ett litet flickebarn.
Idag är inte heller en vanlig dag för idag är den MIN lillebrors födelsedag! Hurra hurra hurra! Han tar även studenten nu i dagarna och jag är sååå stolt över honom! Ska bli kul att följa hans resa in i vuxenvärlden.
tisdag 4 juni 2013
One step front, two steps back..
Man ska väl inte ropa hej innan man är över vägen. Självklart blev det inget blodprov i morse.
Vi steg upp klockan 6, klädde på oss, och begav oss till immigration för status kontroll om H's pappas visum. Det var självklart inget nytt så den timmens körning kunde vi lika bra spenderat i sängen. Vi begav oss mot sjukhuset som skulle ta vårt blod och efter ungefär en timme till så var vi framme. Vi ställde oss i kö och skulle anmäla oss och där tog det roliga slut.
Det visade sig att vi tydligen skulle ha med oss pass, qatariskt id-kort, två extra bilder på oss samt vara fastande. Inget av detta hade vi med, eftersom ingen sa till oss att ha med det. Jag har dessutom inget qatariskt id-kort eftersom jag inte har residence här, vilket jag inte får förrän jag är gift med min kära man. Förstår ni problematiken?
Jag blev allmänt less och gick ut därifrån och Hashem bestämde sig för att vi skulle kolla upp de fyra sjukhusen på vägen tillbaka hem och se vad dem säger och vad dem vill ha.
Förstår inte vad som ska vara så svårt?! Goverment begär att detta blodprov skall tas, men ingen vet vart du ska ta det?! Alla skickar dig dit, och när du kommer dit så ska du hit. Seriöst?! Blir så trött!
Fjärde och sista stoppet blev varje fall vår räddning för dagen. Dit var vi välkomna ikväll klockan 8, det spelade ingen roll att jag inte har uppehållstillstånd, vi får det dessutom för 4000:- istället för 5000:- och 6 dagar tidigare än dem andra ställena. Så.
MEN jag tänker inte gå och tro att det nu är över och allt är bra förrän nålen är i min arm och mitt blod sakta sipprar ifrån min veka kropp.
Så jag uppdaterar ikväll igen och så får vi helt enkelt se om jag blir Fru Vaezpour denna månaden eller inte. Personligen hade jag tyckt det var väldigt trevligt om det blev så.
Xoxo
Vi steg upp klockan 6, klädde på oss, och begav oss till immigration för status kontroll om H's pappas visum. Det var självklart inget nytt så den timmens körning kunde vi lika bra spenderat i sängen. Vi begav oss mot sjukhuset som skulle ta vårt blod och efter ungefär en timme till så var vi framme. Vi ställde oss i kö och skulle anmäla oss och där tog det roliga slut.
Det visade sig att vi tydligen skulle ha med oss pass, qatariskt id-kort, två extra bilder på oss samt vara fastande. Inget av detta hade vi med, eftersom ingen sa till oss att ha med det. Jag har dessutom inget qatariskt id-kort eftersom jag inte har residence här, vilket jag inte får förrän jag är gift med min kära man. Förstår ni problematiken?
Jag blev allmänt less och gick ut därifrån och Hashem bestämde sig för att vi skulle kolla upp de fyra sjukhusen på vägen tillbaka hem och se vad dem säger och vad dem vill ha.
Förstår inte vad som ska vara så svårt?! Goverment begär att detta blodprov skall tas, men ingen vet vart du ska ta det?! Alla skickar dig dit, och när du kommer dit så ska du hit. Seriöst?! Blir så trött!
Fjärde och sista stoppet blev varje fall vår räddning för dagen. Dit var vi välkomna ikväll klockan 8, det spelade ingen roll att jag inte har uppehållstillstånd, vi får det dessutom för 4000:- istället för 5000:- och 6 dagar tidigare än dem andra ställena. Så.
MEN jag tänker inte gå och tro att det nu är över och allt är bra förrän nålen är i min arm och mitt blod sakta sipprar ifrån min veka kropp.
Så jag uppdaterar ikväll igen och så får vi helt enkelt se om jag blir Fru Vaezpour denna månaden eller inte. Personligen hade jag tyckt det var väldigt trevligt om det blev så.
Xoxo
måndag 3 juni 2013
It's on!
Hettan är back in town. Har den väl varit ett tag nu men nu ligger vi över 40 grader varje dag. Har lyckats få mig en fin bränna detta året. Förra året vi var här på semester fick varken jag eller Johanna någon färg. Skumt. Antar att min kropp har vant sig vid detta klimatet nu så det är därför jag lyckades detta året?
Minns så väl att jag var här utan någon bränna, kom hem till Sverige, låg i mammas trädgård och brände sönder mig själv. hehe.
Rökningen går över förväntan väldigt bra. Jag har lyckats sluta röka. Jag har spenderat både torsdagen hos Ahmed (röker alltid otroligt mycket där, alla röker och då gör jag det också) och en dag vid poolen utan att ha rökt en cigarett. Okej, jag ljög lite. Jag tände en cigarett till H både på torsdagen och på fredagen men jag rökte inte cigaretten.
Känner varje fall inte att jag vill ha en cigarett längre. Inget sug, ingen kamp med hjärnan, det är tyst i huvudet. Skönt.
I morgon kl 9 har vi tid hos läkaren för blodprovet. Äntligen! Bollen är i rullning, tärningen är kastad. Vi ska äntligen få skriva våra papper. Jag ska äntligen få uppehållstillstånd och slippa flyga till Dubai, jag ska äntligen bli Hashems fru. Fru, hur vuxet låter inte det.
Hatar dock att ta blodprov så inte direkt att jag längtar till i morgon, ska dock bli skönt att slippa tänka på det mer.
Sista dagen idag, känns skönt, hoppas bara det tar sig nu! Snart får vi veta :D
Annars händer det inte så mycket mer, Hashem har börjat på någon ny diet. Han vill tydligen bli av med sina sambo kilon, förstår inte det? ;) hehe
Gillar dock inte hans nya diet så jag lagar istället två rätter varje gång. Kul.
Idag blev det kokt kyckling till honom och våfflor med sylt och grädde till mig. MUMS!
Xoxo
Minns så väl att jag var här utan någon bränna, kom hem till Sverige, låg i mammas trädgård och brände sönder mig själv. hehe.
Rökningen går över förväntan väldigt bra. Jag har lyckats sluta röka. Jag har spenderat både torsdagen hos Ahmed (röker alltid otroligt mycket där, alla röker och då gör jag det också) och en dag vid poolen utan att ha rökt en cigarett. Okej, jag ljög lite. Jag tände en cigarett till H både på torsdagen och på fredagen men jag rökte inte cigaretten.
Känner varje fall inte att jag vill ha en cigarett längre. Inget sug, ingen kamp med hjärnan, det är tyst i huvudet. Skönt.
I morgon kl 9 har vi tid hos läkaren för blodprovet. Äntligen! Bollen är i rullning, tärningen är kastad. Vi ska äntligen få skriva våra papper. Jag ska äntligen få uppehållstillstånd och slippa flyga till Dubai, jag ska äntligen bli Hashems fru. Fru, hur vuxet låter inte det.
Hatar dock att ta blodprov så inte direkt att jag längtar till i morgon, ska dock bli skönt att slippa tänka på det mer.
Sista dagen idag, känns skönt, hoppas bara det tar sig nu! Snart får vi veta :D
Annars händer det inte så mycket mer, Hashem har börjat på någon ny diet. Han vill tydligen bli av med sina sambo kilon, förstår inte det? ;) hehe
Gillar dock inte hans nya diet så jag lagar istället två rätter varje gång. Kul.
Idag blev det kokt kyckling till honom och våfflor med sylt och grädde till mig. MUMS!
Xoxo
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)