Aja. Kl 22 kvällen innan där varje fall så fick jag sån sjuuuk kramp i magen som sen gick över till en välbekant syreattack. Magkatarr. Tack för den. Inte för jag har nog med bekymmer redan liksom? Slängde i mig lite graviscon eller hur det stavas och gick in i sängen för att prova sova bort det. Kunde ju jag önska. Tog ungefär 20 min sen låg jag och kramade toaletten och tömde magen på allt sitt innehåll. Detta gör ju sjäääälvklart att syran blir lättare att hantera också, not. Tillbaka till sängen och låg där och vände och vred på mig av ren hemsk smärta. Har nog aldrig haft så ont förr. Haft katarr förut men då har man typ fått vilopauser mellan syreattackerna men igår, fyyyy f*n säger jag bara!
Klockan fem när jag även började gråta vid varje attack gav Hashem upp och drog upp mig och körde mig till akuten. Svensken i mig gillar inte vara ivägen eller vad tusan det handlar om så jag ansåg mig själv kunna sköta situationen själv. Tack och lov för min kära man säger jag bara. Hade ju dött om jag legat där en längre stund till.
Nånå, in kom vi och det tog inte lång tid innan magkatarren fastställdes. Lilleman mådde fortfarande väldigt bra och tycktes inte alls vara besvärad av sin mammas elände. Hehe, tur det!
Hon började prata om inläggning då jag inte hade något i magen och lille a behöver så mycket näring just nu men vi kom båda fram till att vi provar med medicin först, får jag fortfarande inte behålla mat och vätska får jag komma tillbaka. Det har jag dock fått så ingen inläggning behövs här inte! Skönt!
På vägen hem spydde jag dock ner heeeela mig själv och bilstolen. Fräscht Malin! Lagom pinsamt också. Inte för det är mitt fel men ändå. Måste nog alltid se till att ha påsar i bilen. Detta är andra koftan som blir förstörd av mig nu. Fina tröjor båda två också. Typiskt.
Nu mår jag hyfsat okej. Sover väldigt mycket. Tror medicinen har något hemligt sömnpiller i sig. Hehe. Men de är väl bara bra att få sova. Inte sovit så bra på sista tiden ändå så det behövs nog. Blåmärket är fortfarande där, börjar dock lugna sig lite nu så man kan ju hoppas det försvinner snart. Hade varit skönt. Bara för jag skrev det sparkade han självklart till juuust där och det är inte alls borta. Hehe.
På tal om något heeelt annat. Kan katter komma i trotsålder?! Tror ta mig tusan Pearl är inne i någon tonårstrots. Hon är på allt hon inte får, hon kissar på Hashems tofflor, eller hans plats i soffan, eller ja plasten som ligger där då jag inte har för avsikt att tvätta varenda dag. Hon snor mina skor och använder som leksak, ja det finns massor mer hon pysslar med just nu. Och hon äter som en flodhäst!! Helt sinnes.
Rätt charmig bild på henne, varje gång detta program kommer på animal planet hoppar hon upp och sitter där och tittar på hela programmet. Sött!
Ha en trevlig dag!
Xoxo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar