Den 13 Maj 2012 kl 11.15 steg jag på planet, planet som skulle
förändra min värld för alltid. Några dagar innan kom ett samtal från
resebolaget om att vårt flyg den 14 Maj till Doha, Qatar var inställt.
Besvikelsen var ett faktum, två nervösa och ledsna tjejer började
hysteriskt ringa runt för att komma med ett tidigare plan och boka ännu
en natt på hotellet. Efter några timmars hjärtklappning kom dock
bekräftelsen att vi skulle åka Söndagen den 13 Maj kl 11.15 från
Kastrup, Köpenhamn. Lycka.
Kl 11.15 klev vi på planet, förväntansfulla som vi var kunde vi
knappt sova och 4(?) timmar senare landade vi i Bahrain för att behöva
vänta 1,5 timme till nästa plan till slutmålet skulle gå. Jag minns så
väl värme chocken som uppstod när vi klev ur planet, jag kunde inte
andas, hettan från planet blandat med den extrema hettan från solen var
outhärdlig. Jag undrade hur i hela fridens namn vi skulle överleva vår
vistelse utan avsvimningar och brännskador.
När vi kom in på flygplatsen var kulturkrocken ett faktum. Kvinnor
bärandes svarta stora abayor, vissa täckande ansikte och händer, andra
med endast en slöja. Männen gick med vita konstiga klänningar med än
ännu konstigare turban på huvudet. Indier i vart ända hörn och kvinnor
som tvättade fötterna i handfaten på toaletten. Jag försökte se
förstående ut, undrar dock om jag lyckades.
Efter några mindre chockar steg vi på nästa plan och 30 min senare
hade vi landat igen, vi var framme, framme i landet som skulle komma att
bli mitt nya hem. Det visste jag givetvis inte då.
Vår bästa vän Jessicas pojkvän skulle komma och hämta oss på flygplatsen
och köra oss till vårt hotell, för att sen åka tillbaka och hämta upp
Jessicas familj. Vi kom med två olika plan men landade nästan samtidigt.
På Söndagar är en av stadens bästa nattklubbar öppet, vi hade
egentligen missat den då vi skulle anlänt på måndagen, men eftersom det
flyget var inställt och vi kom en dag tidigare bestämde vi oss för att
gå ut och kolla in nattklubben. Ödet.
Vi kom till hotellet, duschade och bytade om till något tajt och kort.
Känslan av att gå ner i hotell lobbyn med den korta kjolen och bara
axlar var extremt jobbig minns jag, jag har nog aldrig känt mig så naken
i mitt liv. Den känslan försvann dock under vår vistelse.
När vi kom till nattklubben blev vi inslängda i Qatars djungel. Det
var flörtande killar överallt, vissa ville ha hjälp att komma in på
klubben, andra ville säkert bara komma innanför byxorna. Vi hade
otroligt roligt och under ett svagt ögonblick, självklart med alkohol i
bilden bestämde vi oss för att gå ut varje kväll under den vecka vi
skulle vara där.
När det började närma sig stängning tände dem lamporna i taket. Jag
tittade mig omkring och beundrade inredningen. Jag sneglade snett bakåt
och där stod han. En svart tight t-shirt som visade en liten del av hans
tatuering på vänster arm, stora breda armar och det snyggaste och
vackraste ansikte jag sett. Hans ögon tindrade i ljuset och hans svarta
hår var så där perfekt klippt och fixat. Våra blickar möttes och ett
svagt och sexigt leende uppstod på hans läppar. Jag var såld. Där stod
jag i några minuter och bara tittade och log.
Till slut kallade han dit
mig och jag gick eller svävade minns inte vilket, mest troligt gick jag
för en människa kan ju realistiskt nog inte sväva. När jag kom fram
pussades vi som de traditionellt gör i mellanöstern tre gånger på
kinderna. Jag minns att det kändes som jag gick fram och hälsade på en
nära vän. Hälsa precis som om jag träffat honom flera gånger förut.
- Hi, how are you?
- Im fine thank you, how are you?
Sen stod vi där och pratade helt naturligt och avslappnat. Plötsligt
kallar mitt sällskap på mig, det var dags att gå hem. Helskotta tänkte
jag, jag kan ju inte lämna honom nu, paniken infann sig men försvann i
samma sekund som han fråga efter mitt nummer. Jag vände mig om för att
gå och han tog min arm och drog mig intill sig och kysste mig med sina
perfekta läppar. En kyss jag minns än idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar