My whole world!!

Alltså. Jag dör av kärlek för mina två prinsar här hemma. Helt sjukt hur mycket kärlek som kan rymmas i en kropp. Att se Adrian skratta med/åt sin pappa och samtidigt höra min andra halva skratta så hela han skiner upp med VÅR son, den kärleken och känslan är omöjlig att beskriva. Den måste man få uppleva själv för att ens kunna förstå hur fint det är. 

Mitt ALLT. Om ni ens visste hur lycklig ni två finingar gör mig. <3 

Igår ville Adrian vara uppe och "gå" precis hela kvällen. Han är ju inte mer än 6 veckor och 6 dagar (idag) så jag ville vila hans små ben ibland. Tror ni jag fick det eller? Nej. Han grät så fort han var i en annan ställning än uppe på sina fötter. Lilla lilla du, varför har du så bråttom?! Hehe. Han är så otrooooligt stark i benen också, ställer jag honom vid låren promenerar han sen upp mot bröstet. 

Så himla sött. Min duktiga lilla pojke. 

Idag är vi lediga. Får se vad vi hittar på, har inget direkt planerat. Jag vill ha en hylla från ikea så jag kan pyssla ihop en fin liten hörna till min älskade son. Får se om jag kan lyckas få min man att köra dit idag. Heh. Vi ska nog även göra Adrians hand- och fotavtryck idag :)) Måste ju föreviga dem sötaste små händerna och fötterna som finns på denna jord! :D 

Imorgon blir han 7 veckor, nästa lördag är han TVÅ månader(!!) vart tog tiden vägen?! När jag pratade med Nicole häromdagen (som för övrigt har en av dem sötaste bebisarna jag sett <3) så hörde jag hennes lilla Liams små grymtningar och hans små ryck och läten och mindes tillbaka hur det var med Adrian när han kom. Jag har typ glömt alla dem lätena och bökandet vid brötstet osv. Och då är Adrian som sagt typ bara 7 veckor. Tänk när han är typ två år! Kommer jag minnas något överhuvudtaget då??? Määääääh. Så himla trist man glömmer så mycket så snabbt. Minns ju självklart massa annat fint, men ändå. Många små detaljer man tror man ska minnas hela livet som är borta redan nu. 

Nu vill Lilleman nog lägga sig och vila en stund! :) 

Ni får ha en trevlig helg! :) 

Xoxo