My brain is on vacation

Man vet att hjärnan är på paus-mood när man gått hela dagen och kvällen med trosorna bak och fram.  Hela dagen har jag tänkt att det var hemskt vad dessa trosorna satt obekvämt,  tror ni jag tänkte närmare på saken?  Nej. När jag sen vid 8 på kvällen ser att dem sitter bak och fram blir det plötsligt uppenbart för mig varför det varit så obekvämt.  Tror ni jag gick och rättade till dem? Nej. Det insåg jag ytterligare två timmar senare. Hehe. Fail. Först fick man pregnancy brain, amningshjärna och nu slutligen spädbarnshjärna. Kommer man någonsin få tillbaka sin hjärnkapacitet?? Eller det är såhär jag ska vara nu och föralltid, en glömsk virrpanna?

Nåja. Dem senaste dagarna har denna dam lidit av magkatarr.  Magkatarr och ta hand om en bebis är något som iiinte går ihop sådär jättebra.

Första dagen/natten fick hashem ta hand om honom och han stannade hemma från jobb. Jag pendlade mellan feberfrossa och extremt ont i min stackars mage. Envis som jag är vägrade jag åka till sjukhuset och få ny medicin,  varför? Ja, det är en bra fråga. Jag har inget bra svar.
Vi åkte varje fall dit på kvällen och jag fick tre tabletter med mig hem och dem har väl hjälpt ganska bra. Just idag är det väldigt mildt så idag har pillerna hjälpt väldigt bra. Men dem två första dagarna var det väl mer en liten lindring och gav mig en förmåga att vara uppe och gå och bära min son. 

Idag för ett år sedan blev jag moster till världens charmigaste,  roligaste, älskade lilla Cornelia. StORT grattis på din ettårsdag!!!       
Den största bedriften du gjort på dina 12 månader måste ju vara att du kan säga Malin. Haha. Nä men du är Otrooooligt duktig liten flicka, du pratar flera ord och du kan redan gå, väldigt stolt moster! Längtar såååå till vi ses nästa månad!!! 

Ha en trevlig dag!
xoxo