100%

Så ja min älskade son. Nu är klockan över 12 vilket innebär att det är den 28 Mars 2014. Det heliga datumet då du är beräknad att äntra vårt liv. Det datumet vi gått och räknat ner till och väntat på i 39 veckor och 6 dagar. Du har alltså till 23.59 på dig att lämna magens trygga värld innan kontraktet officiellt är över. Vänligen uppfyll din del av avtalet då jag mer än väl uppfyllt min. 

Att se det stå 100%, se alla hjärtan ifyllda, se siffran 0 på dagar kvar känns väääldigt konstigt! Det känns fortfarande som att det återstår ungefär en månad eller två av denna graviditet konstigt nog,och jag hade nog rent graviditetsmässigt kunnat vara gravid en tid till. Jag är däremot så OTROLIGT nyfiken på vår son nu! Jag vill veta hur han ser ut, hur han luktar, låter, rör sig, vem han liknar, hur han kommer vara, hur förlossningen kommer gå, när, hur och var det kommer starta. Jag är så otroligt TRÖTT på att VÄNTA nu. Jag hatar att vänta på saker och ting. Mina krämpor är typ som bortblåsta känner jag eller så är man så van vid dem att man inte ens märker av dem längre. Så för den sakens skulle hade jag faktiskt kunnat vara gravid två veckor till. Men det är den där väntan. Bägaren har runnit över. Jag orkar inte vänta längre. Det är typ psykiskt och fysiskt ansträngande att vänta nu. Hehe. 

Imorgon, eller ja idag, när vi vaknat, dagen till ära har vi en del som måste ordnas. Det är ju trots allt fredag vilket innebär vår lediga dag. Vi måste verkligen handla mat. Vår kyl är mer eller mindre tom. Kanske inte den bästa planeringen. I värsta fall har jag dock under någon månad bunkrat upp med matlådor så det räcker ett tag. Det är ju inte riktigt det första jag vill göra med en liten nyfödd bebis att åka och storhandla liksom. När vi kommer hem under eftermiddag/kväll är det dock FRITT FRAM! 

Ha en trevlig fredag kära ni och håll för Guds skull alla tummar ni kan att vår älskade son kommer på utsatt tid! ;D hehe

Xoxo

Inspiration!

Iförrgår när jag låg och skulle sova så kom världens ide till mitt huvud. Det brukar vara så. Jag ligger och analyserar, visullerar och spånar när jag ska sova. Dem mest konstiga tankarna kan ibland komma men ibland som iförrgår kommer det riktigt bra idéer. Jag fick varje fall den briljanta idéen för mig att istället för att sticka färdigt vad som skulle bli en filt, göra om det till ett babynest! 

Jag låg och tänkte över exakt vilka delar jag skulle behöva, och hur jag sen skulle sy ihop allt. Äger ju ingen symaskin. Måste bli mitt nästa inköp! 

Mina briljanta idéer brukar dock försvinna på morgonen, vilket det gjorde även denna gång. När jag sen vid elva tiden på kvällen satt och avmaskade min näst sista bit till filten så kom jag och tänkta på babynestet igen! Flög upp ur soffan och gick och hämtade allt jag hade tänkt pyssla ihop det med och precis som i mina tankar kvällen innan så föll allt på plats!! :D 

Med nålen i högsta hugg började denna Donna sy. Hashem fastnade i någon film och jag fastnade definitivt i mitt. Halv tre var jag nästintill färdig med hela nestet. Jag hade en långsida kvar att sy ihop men var alldeles för trött för att fortsätta så det gjorde jag nu i morse när jag vaknat, (läs eftermiddag). 

Titta här så fint det blev:

Madrassen är gjord av en otroligt misslyckad stickad filt. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte med när jag räknade maskor till den men filten blev typ 2 meter lång, fast på fel håll så jag har inte vetat vad jag skulle göra med den. Den vek jag varje fall tre gånger och vips så fick jag en mjuk härlig stoppning till madrassen! Överdraget är en ljusblå bomullstyg som skulle agerat baksida till den misslyckade filten så även den har bara legat och väntat på något bättre. :)) 

Sidorna är som ni ser stickade, jag skulle göra små rutor egentligen till en filt men sen kom jag dels på där på natten att jag inte kommer hinna klart innan A föds och att han redan har så himla många filtar. Så dem sydde jag först ihop på längden till en lång orm, sydde ihop ändarna och stoppade sen med vadd från en gammal kudde! Var lite pilligt att få in vadden och snöret som man sen ska knyta ihop allt med, men med lite tålamod går det mesta! 

Sydde varje fall ihop "ormen" med madrassen sen och vips så var det färdigt! 

Kul när man kan använda överblivna gamla saker till att skapa något nytt och fint!! :D 

Nu ska jag laga lite lunch! 

Xoxo

I'm so big... Or am I?

Hahahaha! Alltså ens självbild när man är gravid är nog inte heeeelt att lita på alltid. Jag har under dessa snart 40 veckor gått och tänkt vecka efter vecka att jag och magen är enorma. Okej, kanske inte enorma, men stora. Min första (riktiga) "jag kanske inte är så stor som jag tror" upplevelse kom för någon vecka sen när jag var på sjukhuset. Damerna som befann sig där hade ENORMA magar och jag undrade hur i hela fridens namn mitt lilla hjärta ens får plats i min näst intill obefintliga mage. Detta tänket höll i sig några ynka dagar. Min mage är ju enligt mig och min kropp stor. Min kropp var ju sidans innan, inte speciellt stor alls och någon mage har där aldrig varit. Så om jag rent krasst endast skall jämföra mig själv med mig själv så är jag ju stor. Större än vad jag trodde jag skulle bli faktiskt. Och tyngre. Hehe. 

Men nu var det inte det jag skulle komma till utan jag satt och tittade igenom mina gravidbilder på telefonen igår. HAHAHA säger jag bara! Här, en bild säger mer än tusen ord: 

På den översta bilden är jag v23+6 tror jag och jag trodde det syntes såååå tydligt att jag var gravid och magen hade blivit stor! Eeh what?! Den finns typ inte?? Hahaha. Ååååh. Så rolig man är! Den understa är jag ju stor, eller?? Hehee.

En kul notis bara. Finns någon bild från i julas också där jag klart och tydligt minns att jag kände mig stor och uppblåst och att magen var stor och ivägen. Eeh?. Jämför man den lilla magen med den jag ligger inne med i skrivande stund var den ganska obefintlig då också :) 

Nu ska jag och magen vanka ut på en promenad. Solen har äntligen lagt sig för dagen och det går att vara ute igen. Himla tur jag inte är höggravid i detta land i Augusti, hade ju verkligen dött! Hade fått fly till Sverige eller något.

Ha det så bra! 

Xoxo

So much love

 

Detta är lätt en av dem finaste bilderna jag äger tror jag. Det är så mycket kärlek och ett så fint och speciellt band där emellan. Tänk att om några ynka ynka DAGAR ligger jag sådär med MIN SON! Det är himla sjukt. Vet att det har skrivits förut men det känns lite som man måste upprepa det för sig själv så ofta man kan för att man ska inse att det faktiskt är sant. Hehe. 

Igår mådde jag inget vidare. Varit vaken typ hela natten pga någon plötslig förkylning som gjorde att jag var tvungen att snyta mig var 5:e minut eller så kliade det i halsen eller så fick jag en svettattack. Kände mig jätte krasslig och febrig och allmänt grinig hela dagen sen. Som tur var skulle Hashem röka vattenpipa med några kompisar på kvällen annars hade det nog slutat med att vi började bråka. Inte på grund av honom, utan för jag var på ett så fruktansvärt humör. Hehe. Kul när man är medveten om det själv, men kan ändå inte göra något åt det. Vart varje fall på bättre humör när han kom hem sen, så de var ju bra. 

Drömde en otroligt härlig och mysig dröm om Lilleman igår! Den var så otroligt verklig! Han var sååå otrooooligt söt och liten och underbar! Jag kände verkligen hur det kändes att hålla honom i mina armar och när jag pussade på hans söta små läppar så kände jag det verkligen mina egna läppar. Jag vaknade med väääärldens leende på läpparna och önskade det vore verklighet och inte bara en dröm. Fick dock kämpa om att få hålla mitt eget barn, så himla många som var där som ville hålla, mysa och krama honom. Men varje gång jag kom in i rummet så sken han upp som en sol! Åååh underbar dröm! KOM UT NU SÅ VI KAN STARTA VÅRT LIV TILLSAMMANS SÖTA LILLA DU!!

Ha en mysig dag idag! 

Xoxo

 

Week 39+

Det blev visst ett veckoinlägg till. Kan möjligen bli ett till. Men sen är det garanterat slut med dem och in kommer istället veckor med bebis!! Wiiiie!! 

BF veckan är kommen! 6 dagar kvar till beräknad förlossning, 98% avklarat, ett halvt hjärta kvar! Kan fortfarande inte helt förstå att det är mina siffror jag kollar på i appen. Känns som det skulle vara någon annans. Hehe. Men det är det inte! :D 

Denna veckan har varit väldigt händelserik fast ändå inte. Läkarbesöket medföljde förutom upplysningen av att jag är öppen 2 cm, även att slemproppen gick i några omgångar. Inte för att det är något "tecken" egentligen om man nu ska lyssna på hälften av alla bm, forum, bekanta. Om man ska lyssna på den andra delen så kan det vara ett tecken på att förlossningen är inom en veckas räckhåll. Just nu, rent psykiskt, befinner jag mig i ett litet tomrum, ett vakuum, väntrum, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det faktiskt. Det är så fruktansvärt nära nu men samtidigt så totalt overkligt och alldeles för stort att kunna ta till sig att jag samtidigt känner mig precis som vanligt.

Man är trött på att vara gravid samtidigt som man inte vill bli av med den mysiga magen, eller känslan man har inne i magen när bebisen rör på sig. Den är ju, om än smärtsam ibland, otroligt häftig och jag kommer sakna att känna honom inne i mig. Kommer sakna vårt lilla språk som vi delar. Vår ostörda lilla värld som är till för bara mig och han. 

Vikten är varje fall densamma, tror väl inte den kommer ändra sig något mer nu heller så det är skönt. Magen är en centimeter större än förra veckan. Svullnaden/vätskan har lagt sig lite. Foglossningen kommer och går lite. Beror lite på vad jag gör och inte gör här hemma. Smärtan i ryggen kommer även den och går. Måste vara att Lilleman kommer åt någon nerv eller något när han ligger på ett visst sätt. Är alltid på exakt samma punkt också. Skönt är det att den är borta emellanåt varje fall! Kan man sitta, ligga och stå som en vanlig människa utan smärta. :)) 

Folk börjar fråga om jag är nervös inför förlossningen och helt ärligt är jag inte det än. Eller ja. Jag är inte det fram till att jag ligger och ska sova om kvällen och tänker NU är det dags. Då drabbas jag av en stunds panik och tänker, nej, nej, nej, stanna kvar ett tag till. Vi är inte redo än. Haha. Jag ser dessutom helst att förlossningen startar under dagen? Varför vet jag inte riktigt. Känns bara som att man är så trött på natten och det är så mörkt och personalen är trötta, jag har mindre kontroll typ, jag vet inte. Känns som verksamheten är mer vaken under dagen. Hehe. Knasigt. Adrian är dessutom ingen nattbebis och har inte varit under hela graviditeten heller, så känns som han skulle "hjälpa" till mer under dagen och inte komma ut och vara grinig för vi stört honom under hans sömn eller något. ;) 

Igår installerade vi förresten bilstolen! Så himla mysigt! Den såg så fint ut där bak i bilen. Hehe. Så nu kan vi komma hem från sjukhuset säkert också! Tog dock inget kort. Börjar bli rätt dålig på dokumentationen känner jag. Nåja. Ni har ju sett en bilstol i en bil förut. Hehe. 

Här kommer en bild på mig från häromdagen varje fall! 

Ni får ha en trevlig lördag! 

Xoxo

Time to guess...

Nu så här i slutet av graviditeten så börjar folk komma med sina gissningar över när vårt lilla mirakel skall komma. Kul grej tycker jag. :) 

Listan än så länge: 

Sofi: 23 Mars

Omneya: 24 Mars

Pappa: 25 Mars

Jessica: 25 Mars

Stina: 27-28 Mars

Nicole: 30 Mars

Emanuel: 30 Mars

Hashem: 30 Mars

Jag: 30 Mars 

Hmm, ja det var nog alla jag kan komma ihåg. Hehe. Någon mer som vill in på listan? :))

Idag har vi inget gjort speciellt mycket trots vår lediga dag. Jag hade ingen som helst fantasi om vad jag ville göra idag. Har inte direkt någon energi en längre tid, och ville inte riktigt vara för långt hemifrån OM det skulle sätta igång. Ville definitivt inte befinna mig i en allt för allmän plats om mitt vatten plötsligt skulle gå heller. Fast det är fullständigt normalt och folk knappast skulle tro jag kissat på mig, så känner jag ändå det är liiite pinsamt att behöva gå igenom ett helt köpcentra med plaskvåta byxor/klänning. 

Vi hade en väldigt trevlig dag ändå. Tänk om detta var sista fredagen bara jag och han? Ååååh får rysningar på tanken att VÅR son kan vara HÄR hos oss nästa fredag! Gode gud så otroligt galet skrämmande näääära det är nu! 

Jag känner mig konstigt nog fortfarande otroligt lugn över vad som komma skall. Jag är fullt medveten om att jag kommer få uppleva en extrem smärta på en helt galet ny nivå, men jag är också otroligt medveten om att denna smärta kommer försvinna så fort jag får se min älskade, älskade son. MIN son! MITT barn! Hur SJUKT är inte det? :D 

Jag är så van vid att "bara" bli moster, att få det där sms:et med det nya tillskottet till familjen, där vikt, längd och klockslag är antecknat. Att sen får skriva det där traditionella svaret, för att sen så fort man bara kan åka dit och hälsa på, pussa, krama och hålla. Men denna gång. Denna gång skall något annat hända INNAN det där fotot skall tas, en förlossning, miiiin förlosssning. Jaaaaag ska gå igenom den, för att sen ta foto på miiiin son och skicka till mina familjemedlemmar och mina vänner. Jaaaag skall få ett grattis svar tillbaka. Folk ska komma och hälsa på mig och miiiin lilla familj, dem ska hålla, krama och pussa på min son för att sen lämna tillbaka han till miiig. Allt känns så nytt, bakvänt, främmande och surrealistiskt!! :D 

Nu ska jag joina maken min och kolla på en film. I ärlighetens namn har den varit igång en halvtimme eller något men jag har en tendens att blogga/spela på mobilen/läsa bloggar/sticka, ja underhålla mig med annat medans jag tittár på film. Har typ svårt för att bara sitta rakt upp och ner och titta på en film. Om jag är hemma alltså. På bio går det fint. Knasigt? Mjo. Men jag är rätt knasig. Hehe. 

Ha en trevlig kväll! Bild på magen kommer i morgon när det bytas vecka! :)) 

Xoxo

Dinner time!

Ja inte än kanske. Men det där dags för ett recept här på bloggen! :) Denna gång bjuder jag på en arabisk maträtt min kära vän Omneya lärt mig :D 

Okra med kycklig: 

1 gul lök

Kycklingfilé 

4 msk tomatpuré

3 vitlöksklyftor

2 hackade tomater

Salt, peppar, paprikapulver, kanel

1 hönsbuljong

1 Citron

Vatten

Okra

Okej. Ni börjar med att hacka lök och skiva kycklingen i mindre grytbitar. Dessa steker ni sedan i olja till de blir lätt bruna och löken blir mjuk. Därefter tillsätter ni dem hackade tomaterna, rör runt och blandar sen i tomatpuren. Låt detta koka upp en liten stund innan ni sen tillsätter alla kryddorna. När kryddorna är ihopblandade så häller ni på så mycket vatten att det täcker alla grönsaker och kyckling. Gillar ni sås så häll på lite extra vatten då såsen kommer tjockna under koktiden. Släng i hönsbuljongen. 

Nu låter ni detta koka upp ungefär 10-15 min. Därefter tillsätter ni okran och låter grytan sen koka på svag värme i ungefär 20 minuter. När okran blivit mjuk pressarna ni ner saften från 1 citron. Låt koka ytterligare 2 minuter. Färdigt! 

För er som inte vet vad okra är, jag hade då ingen aning innan jag flyttade hit, hehe: 

Såhär ser dem ut. Dem finns att få tag på färska samt i frysdisken. :)) jag använde frysta som jag tinat upp en stund. 

Arabiskt ris: 

1,5 dl ris

3 dl vatten

1 hönsbuljong

1 näve "spaghetti" 

Ni börjar med att fräsa upp spaghettin i smör till dem blir gyllenbruna. Därefter häller ni ner riset, rör runt och häller sen på vattnet. Tillsätt hönsbuljongen och koka upp som vanligt. Rör om ibland för att buljongen skall lösas upp i hela riset. Färdigt! 

Har absolut ingen aning om vad denna pastan heter i Sverige men jag vet att det finns i de flesta matbutikerna, hittar ni inte den där så finns de garanterat i arabiska kiosker. :) 

Här kommer slutresultatet på maten!

Hoppas det smakar! :)) 

Ha en trevlig torsdag! 

Xoxo

If i had to choose

Hej bloggen! Jag har ju en blogg. Det glöms av ibland. Är så duktig på att läsa alla andras bloggar att jag ibland glömmer bort att det faktiskt finns folk som läser och väntar på min. Hehe. Personligen tycker jag alla andras är mer intressanta än att skriva i min egen. Känns inte som jag har så mycket intressant att säga alltid. Heh. 

Så mycket men ändå så lite har hänt sen senare inlägget. Vi (jag och magen) var hos läkaren i måndags på återbesök. Skulle först på en tid hos dietisten angående sockret och efter henne skulle jag in till läkaren. Blev dock aldrig inkallad till dietisten fast jag såg henne komma gåendes, istället blev jag inkallad till sköterskan för att kolla bt, vikt och urinprov. Fattade typ ingenting. 

Strax efter mitt urinprov kom tillbaka blev jag direkt inkallad till läkaren, fattade fortfarande ingenting, och den hederliga ordentliga svensken man är började jag bli stressad över att jag inte var inne hos dietisten på min utsatta tid. Ville ju inte verka otrevlig eller något mot henne. 

Släppte tanken ganska snabbt dock, läkaren denna gången var en av mina favoriter, hon är så himla trevlig och kunnig och får en verkligen att slappna av och förstå allt hon säger. Hon öppnade min mapp för att gå igenom alla provsvar från första besöket och hon började rabbla upp alla svar som bra och inga problem. När vi kom till mina provsvar om sockret sa hon också lite i förbifarten att dem var bra. Men då blev jag så chockad att jag ifrågasatte vad hon verkligen sa. Ja? Svarade Hon. Det är inget fel på dem. Jag: men dem ringde ju min man och berätta att jag hade socker i blodet och sen skickade dem mig till dietisten. Läkaren svar: hahaha, ringde dem din man? Gud så pinsamt. Dina provsvar är 0,1 över det som anses vara normalt för en gravid kvinna. Det finns inte ens någon anledning till att starta något då du antingen kunnat ätit något väldigt sött kvällen innan, timmarna för fastandes inte var tillräckligt och sen har dem också en liten felmarginal i alla test som man får betänka, sen är du dessutom så långt gången att det inte hade funnits tid för att ändra dieten för att få ett bra resultat innan det var dags för dig att föda. Förstår inte ens varför dem ringde er. Jag: som ett levande frågetecken, hehe. 

Kändes dock otrooooligt skönt att jag inte har något problem med mitt socker, och måttligt störigt då jag kämpat sönder mina egna kvällsug efter något sött när jag inte hade behövt det. Hon gick även igenom lillemans ultraljud från förra veckan och alla hans mått och hans vikt är fullständigt normala och allt såg väldigt bra ut. Skönt! 

Efter samtalet gjordes en undersökning invändigt. Heh. Hon sa då att jag var öppen 2 cm!! Gaaah. Blev så himla himla chockad. Hade inte alls räknat med att jag skulle vara öppen? Fanns inte ens med i mina tankar. Hon skulle boka en tid till mig för återbesök om en vecka men så sa hon att jag tror inte ens du kommer komma på den! Wiiiiee! Hehe. Det fanns dock inga tider nästa vecka, snacka om övertryck på den avdelningen. Men men. Med tanke på att någon stolle skrivit in i mina journaler att jag har problem med sockret och var en risk måste dem också se mig som en. Så istället för en tid nästa vecka till läkaren så fick jag tid för igångsättning den 30:de OM han inte kommit ut innan dess. 

Sååå idag är det 9(!!!) dagar kvar till BF, 11 dagar kvar till igångsättning och förhoppningsvis Max 12 dagar kvar tills vi får se vår otroligt efterlängtade lilla son!!! 

På tal om något heeelt annat, så om jag hade fått välja en sak, matvara eller vad man nu ska kalla det, som jag skulle äta resten av livet hade det utan tvekan varit POTATIS! Alltså. Potatis måste ju vara något av det godaste som finns! Jag älskar verkligen potatis i ALLA dess former. Gratäng, klyft, stekt, mos, kokt, råriven, ja till och med rå kan jag äta den! Denna veckan har jag ställt mig och gjort endast potatisgratäng till kvällsmat, och lunch dagen efter. Jag har kokat upp potatis två gånger för att sen steka dem och ha vändstekt ägg till. Sååååå otroligt gott. Dör typ. 

Ha en trevlig dag kära ni! 

Xoxo

Week 38+

ÅååHej och välkommen du nya vecka. Börjar bli liiite trött på att skriva dessa veckoinlägg och helt ärligt på att läsa om dem också. Heh. Jag vill börja den nya delen av denna resan nu, vill skriva om hans första tid och ha världens i-landsproblem om hur många ggr om dagen man faktiskt kan byta en blöja eller något. Inte om alla möjliga olika smärtfulla symtom eller analyserande av olika krämpor. MEN snaaaart är vi där för nu mina kära vänner har vi endast ett halvt hjärta kvar i statistiken, 95,4% är avklarat, 13(!!!) dagar kvar, nuuuu är det gaaaaalet nära! Sååå har vi tur kommer det bara ett veckoinlägg till! Eller ja, om jag får vara med och bestämma blir detta det sista. :p Det verkar dock som vår son redan styr och ställer, så han kommer väl när han själv anser det vara bäst. :) 

Om vi ska skriva ner något nytt för denna vecka så jag kan gå tillbaka och läsa allt sen när jag inte längre är gravid och önskar jag vore det, så är det min kärlek till stödstrumpor! Herrreminguuuud vad dem gör mirakel! Mina elefantfötter är tack vare dem tillbaka till sin normala storlek. Satt och beundrade mina egna, icke svullna, icke vätskefyllda fötter igårkväll EFTER en heldag på stan. Det ni. Dem är ofantligt svåra att få på, stackars Hashem jämförde det med ett mindre träningspass och ifrågasatte hur i hela fridens namn kvinnor utan sina män får på sig dem, jadu sa jag. Idag provade jag. Det går om man vill. Tar dock ungefär en halvtimme längre och resultatet av detta blir extrema sammandragningar och en arg son. Hehe. 

Men jag måste ju faktiskt säga att alla gravida kvinnor i slutet av sin graviditet borde ha dessa på sig. Dem hjälper ju något enormt alltså. Jag kunde även vara uppe och gå betydligt längre än vad jag kunnat dem sista veckorna. Var som en helt ny värld öppnades igen. Haha. 

På tal om en ny värld och min längtan över att denna graviditet skall vara över och vårt nya liv ska starta så var vi på HM igår. Vi var där för att handla ICKE gravidkläder till mig! Fick något enoooormt sug efter smala, fina sommarkläder som jag inte haft på mig med denna enorma mage och svullna kropp. Har inte velat köpa något till mig själv på hela graviditeten, bara köpt saker till Lilleman. Men igår. Igår köpte jag inte en endaste liten sak till honom, blev bara saker till mig. :D 

Längtar såå till vi kommer hem till Sverige och kan gå ut på promenader i solen med min familj och mina fiina vänner och äta glass typ. Sitta på uteplatsen på kvällen och gå in och hämta en kofta för det börjar komma lite kyliga men ack så mysiga vindar. Njuta av tystheten när barnen sover men samtidigt längta efter morgondagen när dem vaknar och nya äventyr börjar. Åååååh. Jag längtar efter att ta en riktigt mamma promenad med min fiina Nicole som också kommer ha sin son hos sig när vi kommer hem. Sitta på ett fik och diskutera bajs, blöjor, nappar, kläder, ja allt som har med bebisar att göra!! Och allt detta skall jag göra i mina NYA fina sommarkläder!! Haha. Tog självklart inget kort på dem och nu orkar jag inte gå upp och göra det, så dem får ni se ett senare tillfälle. Blev varje fall ett sailor tema på dem insåg jag när jag kom hem. ;)) 

Har inte så mycket mer att dokumentera om graviditetens gång. Smärtorna är kvar. Mensvärken ökar. Svullnaden är under kontroll, tack vare mina strumpor. (Tack för tipset Stina!) Längtan och frustrationen över att han fortfarande inte är kommen är kvar. Sömnen är okej. Vikten står på samma ( tack och lov). Magen har ökat en centimeter sen förra veckan. Japp, det var allt. 

Bjuder på några bilder från igår på det finaste jag har (än så länge): 

Tänk att halva dig och halva mig ligger och gror i min mage. Dör typ av kärlek!! Fina älskade bebis! 

Ha en trevlig dag kära ni! 

Xoxo

New thinking...

Igår när vi lagt oss för att sova så kom ett helt nytt tankesätt över mig som en blixt från en klarblå himmel. Istället för att tänka " jaha, nu har ännu en dag kommit och gått utan vår bebis" så kan man ju faktiskt istället tänka " herregud vi är ännu en dag NÄRMARE vår bebis"

Tror det är väldigt lätt att snöa in sig i det "negativa" mer frustrerande tänket när man redan gått så många veckor, månader och dagar som man gjort, än vad det är att tänka att vi faktiskt är så otrooooligt nära nu. Helt fantastiskt att vår älskade lilla pojke är beräknad att komma om TVÅ veckor och tre dagar. Det är egentligen INGENTING. Jag tänkte till och med igår att även fast han kommer typ v 42+ så är det bara fyra veckor och tre dagar dit. En ynka månad, vad tusan är det att vänta på?! 

Men som sagt är det väääldigt svårt att tänka så just nu och jag måste konstant påminna mig själv om att oavsett när han kommer så är det väääldigt nära nu. 

Vecka 37+2 :)) 

Har ni sett så fint påslakanet blev i lillemans säng?! :)) <3 

Igår var jag på sjukhuset för att träffa vad jag trodde en läkare. Hon är väl Iof en läkare i någon form men hon var en dietist. Alltså där för att berätta för mig vad som innehåller socker jag helst skulle undvika och föreläste om en allmänt bra och sund diet. Mina värden var därmed inte ens i närheten så höga eller i den grad jag har föreställt mig under veckan som gått. Dem kunde ju faktiskt nämnt något om att det var en dietist jag skulle träffa under samtalet med min kära man förra veckan, så jag kunde spenderat veckan i lugnhet i stället för att gå och oroa mig för både det ena och det andra. 

Nu ska jag skype:a med älskade Johanna. <3 

Ha en trevlig dag! 

Xoxo

.

Fooood

God eftermiddag gott folk! 

Det är återigen dags för ett recept här på bloggen. Jag personligen tycker det har varit svårt att få till den där perfekta köttfärssåsen under min tid hemifrån. Så detta är ett tips till er som fortfarande inte hittat det perfekta receptet för er! 

Idag slängde jag ner: 

# 1 gul lök

# 2 vitlöksklyftor 

# 1 riven morot

# 500 gram färs

# 2msk tomatpuré

# 1 burk krossade tomater

# 1-2 tsk soja

# salt, grillkrydda, paprikapulver

# 1/2 kalvbuljong 

Jag började med att bryna färsen tillsammans med den hackade löken. När löken börjat mjukna hällde jag ner moroten och saltade. Lät detta fräsa ihop en stund. Jag tillsatte sen tomatpuré, vitlök, grillkrydda och paprikapulver. Blanda ihop och tillsatte sen sojan. Jag lät sen detta stå ytterligAre en stund innan jag hällde på krossade tomaterna tillsammans med den halva buljongtärningen. Låt koka upp en stund på svag värme tills smakerna blandat ihop sig ordentligt. Färdigt! 

Jag tyckte såsen blev väldigt god faktiskt! Normalt är det något jag saknar i såserna jag gjort eller så smakar jag köttet för mycket. (Tycker inte om smaken av färs) Men idag får jag faktiskt säga att jag verkligen lyckades få till smakerna! :)) prova och se vettja, kanske är detta något för er också? :) 

Ha en trevlig dag! 

Xoxo

LOVE

Alltså jag dop typ kärleksdöden idag när min man kommer hem med ett stort neon grönt paket som jag genast kände igen från Sverige! 

Vad är detta??! Det är från din syster. Ååååååh. Hormonfyllda jag började gråta redan innan jag öppnat paketet! Hehe. Tårarna slutade inte heller när jag såg innehållet. Några otrooooligt fina kläder från mitt favoritmärke Newbie!!! Och det suuuuperfina och ubermysiga påslakansetetni satin! Döäöör så fint allt är och dör så fint gjort det var! 

Hon hade alltså skrivit till Hashem och fått adressen och sen skickat i smyg. Åååh. TACK igen fina fina du!! Blir så himla rörd! 

Kastade in påslakanet direkt i tvättmaskinen så jag kan byta i morgon. Haha. Vill typ sova med det själv så skönt det är. Vår son kommer sova i en otroligt lyxig säng! Gjord av hans pappa och farbror och han kommer ligga på satin som han fått av hans fina moster. Bortskämd pojk. <3 

Titta här så fiiiina saker: 

Åååh såå fint! :D 

Ha en trevlig kväll! 

Xoxo

Week 37+

Ännu en lördag har kommit och gått och då är vi alltså inne i ännu en ny vecka. Denna veckan är han officiellt beräknad som färdigbakad och om man får värkar nu stoppar läkaren inte dem. Yaaay! Dem lyser dock brutalt med sin frånvaro och jag har ingen större förhoppning om att min älskade son vill lyssna på sin nu väldigt trötta mamma och komma liiite tidigigare. Oddsen talar dessutom även dem emot mig. Nåja. Vi har honom varje fall hos oss om kanske Max tre veckor beroende på vad som sägs i morgon hos läkaren angående mitt blodsocker. 

Har läst till mig att det inte är rekommenderat att gå över tiden när man har problem med sockret då barnen redan ökar/ökat för mycket i vikt. Så det skulle väl vara det enda positiva i hela sockerhistorien då, att vi får träffa vår son på utsatt tid. 

När vi var på ultraljudet i torsdags var han inte glad på varken mig som lät kvinnan utföra provet, eller på kvinnan som gjorde det. Hehe. Han gillar verkligen inte apparater som kommer och stör hans lugna tillvaro. Han gjorde det extra svårt för henne och mäta honom och jag fick därmed också hoppa runt på den lilla britsen för att hon skulle hitta rätt ställen. Efter undersökningen sjönk han ner ännu mer i bäckenet och trycket neråt är nu ganska stort. Jag välkomnar dock ALL smärta/obehag/tryck som kommer i det området. 

Just nu känns det dock som man kommer vara gravid för alltid. Konstigt. Här har man gått i nio månader och varit okej med väntetiden trots sin längtan, men nu när man för det första vet att han kan komma när som helst och man även ser ljuset av tunneln, då helt plötsligt är det bara frustrerande att ännu en dag utan bebis kommer och går.  Han hade gott kunnat komma inatt efter 12 och hela dagen i morgon sen. Det är min pappas födelsedag. Hade ju varit fint. Jag är hans första barn, och Lilleman är ju mitt, lite fint kanske. Hehe. 

Det roliga är också att när jag tittar på hur många dagar som är kvar till BF så känner jag mig helt lugn och tänker guuud det är såå snart, så häftigt osv osv och känner mig helt tillfreds med det. Sen när man läser appar eller pratar med folk och dem gör en uppmärksammad på att det kan hända typ när som helst, DÅ blir man frustrerad och längtan tar över och man klarar inte alls av att gå och vänta 19 dagar, då det känns som en evighet när han faktiskt KAN komma typ nu? Hajjar ni? ;)) 

   Wooopp, wooopp, under 20 dagar!! :D 

Ja, vad mer ska man säga? Tillståndet mitt är inte speciellt annorlunda från förra veckan. Två kilo tyngre och 4 cm större. När ska jag sluta växa?! Extremt svullna fötter. Härligt tryck och foglossning i bäckenet som gör att jag inte kan röra/vända mig när jag sover, halsbränna som kommer och går, och den konstanta ryggsmärtan...är väl typ det. 

Ha en trevlig dag mon ami! 

Xoxo

Lovely day

Idag vaknade jag före min kära man, det händer typ aldrig. Om man inte räknar dem gångerna jag vaknar pga graviditeten. Men dem behöver man ju inte räkna. ;) 

Gick varje fall upp och gjorde i ordning lite arabiskt kaffe till oss innan jag fint väckte honom. Vi hade planer med Omneya och hennes familj kl halv 2 och jag väckte Hashem kl 12 så vi var lite sent på det idag. Burkar alltid vara i tid annars. Vi kom varje fall typ bara 20 minuter sent. Ganska bra gjort. :) 

Idag befann vi oss på underbara souq. Ni som sett sex and the city 2, så är det ungefär samma stuk som när Carrie är på kryddmarknaden och stöter på Aidan. Ni som inte sett filmen kan väl Googla souq eller något. Otroligt fint är där varje fall! Älskar åka dit. Blir påmind om att jag faktiskt bor i ett arabiskt land och de är rätt vackert. :)) 

Solen sken som bara den idag! Var nästan för varmt för att sitta ute utan dem där vattenfläktarna som dem ställer ut på sommaren. Utan dem avlider man. Idag kan det dock ha med mina hormoner att göra. Omneya var minst lika svettig hon medan dem andra tyckte de var lagom. Hehe. 

Vi satt där i lite över tre timmar! Tiden bara sprang iväg. Mysigt! Vi hade inga andra planer för dagen ändå så gjorde inte speciellt mycket. Bestämde lite halvt att vi skulle åka till poolen i morgon men jag avbokade så fort vi kom hem sen. Otrooooligt ont i min rygg, foglossning, sammandragningar, plus att jag provade mina bikini och jag kan ju säga att dem inte är formade till en höggravid kvinna. 

Badsäsongen för denna dam får börja när min älskade son är ute ur min kropp. 

Innan vi kom hem svängde vi inom Babyshop. Behövde köpa en amningskudde och lite fler bodys till Lilleman. Kollade även priserna på amningspumparna, så nu vet vi (Hashem) exakt vilken han ska köpa OM det behövs sen när A är född. Känns som bortkastade pengar att köpa innan då den kanske inte ens används sen. Kostar ändå en del. 

Nu ligger jag typ död i soffan, massa krämpor här och där. Ju mer ont man har desto närmare är man förlossningen?? Kan ju hoppas. Heh. 

Hashem tittar på "12 years of slave", kan verkligen inte se såna filmer längre. Blir så otroligt upprörd och ledsen flera timmar, dagar och ibland veckor efter, beroende på djupet av filmen/ boken så jag har faktiskt slutat titta/ läsa sånt nu. Har dessutom hört att just denna film ska vara väldigt hemsk och mina gravidhormoner på det är ingen bra kombination. 

Idag är det exakt TRE VECKOR kvar till BF!! Wiiiieee såååå nära nu! :)) 

Avslutar med några bilder från dagen, ha en trevlig kväll! 

Xoxo

   Jag och Omneya. Syns inte att hon är gravid, men de är hon! :)) 

   Älsklingen övar ;) 

   Moi 

Something new

Under min tid som hemmafru har jag gått och blivit en rätt skaplig kock om jag, och mina kära matgäster får säga det själv. :) hehe. Har alltid tyckt det var kul att laga mat men det tar ett tag innan man lär sig "grunderna" och sen också hur man kan kombinera smaker för bästa resultat. 

Nu skulle ju jag inte dra det så långt att jag hör hemma på Sveriges mästerkock eller något men jag är ändå bra. Får man skryta så om sig själv? Äsch. Min blogg. Skryter hur mycket jag vill! ;) 

Varje fall. Jag tänkte att jag kunde ju slänga in lite recept här då och då när jag verkligen lyckas? Så denna blogg kan handla om något mer än bara min fantastiska man och vår gudomliga lilla son? :)) 

Jag inviger varje fall denna idén idag för jag slängde just ihop en gudomligt god kyckling curry! Slängde ihop är verkligen rätta ordet också. 

Jag använde: 

* 1/2 halv gul, 1/2 halv röd paprika.

* 1 vitlöksklyfta

* Broccoli efter smak

* 2 kycklingfiléer 

* kokospulver. Går lika bra med kokosmjölk. Ca 200 ml. 

* 1 tsk chilipasta

* Curry 

* 1 burk créme freiche

* 1 hönsbuljongtärning

* ev redning om ni vill ha såsen lite tjockare

Ni börjar med att strimla paprika, broccoli och kyckling. Stek kycklingen i olija på hög värme tillsammans med chilipasta, vitlök och curryn. Rätt mycket curry. Låt fräsa ihop en stund till kycklingen fått en vit yta. Tillsätt sen grönsakerna och stek vidare en stund. Häll därefter på kokosmjölk tillsammans med créme freiche och buljong. Låt koka på svag- medelvärme ungefär 15 min. 

Färdigt! Servera med antingen ris eller nudlar. 

Se här så mumsigt det ser ut! 

Ha en trevlig dag! 

Xoxo

His name

Kanske dags att skriva något här igen...

Smärtan: samma, blir till och med värre. Min kära man sa igår: Älskling du har ont i ryggen pga graviditeten. Det börjar bli för tungt för dig nu.

Ja vad skulle jag svara. Tyckte det vad så otroligt sött att han analyserat min ryggsmärta och kommit fram till den så uppenbara slutsatsen att den berodde på att jag var gravid. Han sa det så otroligt seriöst också, som om jag inte visste det sen innan liksom. Hehe. Sötnosen. 

Fick tillbaka svar från glukosprovet som tydligen var positivt. Exakt vad detta innebär vet jag inte riktigt. Kanske har jag graviddiabetes, kanske har jag bara högre värden än normalt. Får min dom på måndag när jag ska på återbesök. 

Har oavsett slutat äta socker. Går faktisk bättre än jag trodde. Men bara för man inte "får" så vill jag klart ha det ännu mer. Hehe. Men jag gick och köpte mig en påse nötter och det funkar fint. 

Imorgon skall jag på ultraljud, ska bli kul! Tror dock inte man kommer se speciellt mycket. Lilleman lär vara alldeles för stor, men ska ändå bli kul att få se honom en sista gång inne i magen. :)) ska be dem uppskatta vikten också, OM jag nu har diabetes kommer han bli en stor bebis så tänkte jag skulle analysera hans vikt och därmed också om det är diabetes eller inte. :) hehe. 

Vaknade av att älskade Plutt ringde på Viber, mysigt! Längesen vi spenderade lite tid tillsammans och det kan man ju säga att vi gjorde idag! Lite över två timmar pratade vi. Älskar verkligen dagens teknik. Det är så himla lät att "umgås" över Skype. Man får den där desperata saknaden under kontroll bara genom att få se varandra och prata. Visst föredrar man art fysiskt vara nära varandra men detta är inte helt fel det heller! 

Hon gjorde även mig uppmärksam på att min älskade lilla pojke i magen hade namnsdag igår! Visste inte ens jag själv! Hehe. Tänk va kul om han föds i mars, då har han både sin namnsdag och sin födelsedag på samma månad! :D 

Nu har jag precis ätit lite lunch och tänkte bege mig ut på en promenad. 

Ha en trevlig dag idag! 

Xoxo

Walk in the sun

Idag höll jag på att somna i soffan vid halv fyra tiden, eftersom jag vaknade halv ett ansåg jag inte att det var speciellt passande att tillåta mig själv somna så jag steg upp, klädde på mig, och gick ut på en promenad. 

Ett otroligt härligt vårväder väntande så fint på mig där ute och jag blev på ett så himla bra humör! Tänk vad lite solsken och blomdoft kan göra med ens humör. Fantastiskt. 

Ska faktiskt försöka gå ut var- varannan dag hädanefter, det sägs att det ska underlätta förlossningsarbetet om man är uppe och rör på sig. Låter väl logiskt Iof. Får ju så jäkla ont av foglossningen dock när jag rör mig för mycket. Ingen bra kombination det där. Idag gick jag runt hela kvarteret och det tog mig ungefär en halvtimme. Går ju inte snabbt med den här magen, hehe. Det räckte varje fall, mot sista svängen började fogisen göra sig påmind så det är väl en lagom promenad då. 

Tänkte jag kunde bjuda på dagens mage. 

Såhär ser vi ut idag. Jag har för en gångs skull kläder på mig. Hehe. Hashems farbror kommer hit på besök så då kan man inte sitta här naken. Inte speciellt passande kanske. :) 

Åååååååh, jag har såååå ont i min rygg! Döööör typ! Kan inte sitta, inte ligga och inte stå. Orkar inte mer snart. Snälla snälla sluta göra så jääääkla ont! Äckliga jäkla bajs nerv, va fasiken ska vi ha dem förr?! Älskar verkligen min mage men GUD vad det ska bli SKÖNT när vår älskade son är UTE ur min kropp! Kunna sova, sitta och stå hur tusan jag vill! Kunna gå längre än 30 jäkla minuter innan man håller på att stupa av olika smärtsamma anledningar. 

Man är fasiken inte människa när man ska gå och ha konstant ont. Jag faller i gråt av ren utmattning ibland (dagligen) för det gör ont, inget hjälper och hjälper de, är det för ungefär 10 minuter sen kommer det onda tillbaka igen. 

Roligt inlägg. Positiv och glad i övre delen sen tog smärtan över och negativiteten kom fram. Nåja. Sådär ser oftast mina dagar ut. Glad ena sekunden för att vara arg som ett bi på smärtan andra sekunden. Nu ska jag gå och diska så vårt hem ser lite anständigt ut. 

Ha en trevlig kväll! 

Xoxo

Week 36+0

Idag är det ingen vanlig dag för idag är det dels lördag vilket innebär ny gravidvecka, sen är det också den 1:a MARS!
MARS är hääääär! Vår BF-månad!! Minns såååå väl när vi fick vårt älskade plus på stickan och jag hade räknat ut att han skulle komma runt sista Mars att jag tyckte det var en evigheeet till dess. Först skulle sommaren ta slut, vintern skulle komma, jul och nyår skulle avverkas, det nya året skulle börja och sen då vänta tre månader för att Mars skulle komma. IDAG är vi där! Vart tog tiden vägen?!

Ibland har tiden gått så otrooligt långsamt, men nu sen årsskiftet har tiden verkligen rusat förbi. Minns julafton som om det vore igår? Klagar verkligen INTE för jag trodde den sista tiden skulle gå i snigelfart. Ska väl iof inte säga för mycket, denna månaden lär väl aldrig ta slut. hehe.
Gick in och kollade min gravidapp, ETT hjärta kvar, 90 % avverkat, 10 to go, 27 dagar kvar!
Nästa vecka är min lilla prins dessutom färdigbakad där inne så då är det officiellt fritt fram att komma ut! :D

Mitt mående är just nu helt okej. Ser för det mesta ut som en vätskefylld flodhäst. Konstant ont i rygg och fötter som är trötta. Min vikt rasade upp den senaste veckan så han tog väl sig en växtspurt där.
Rörelserna från lilleman är annorlunda, fortfarande en aktiv pojk men nu känner man verkligen honom. En fot här och ett knä där. En hand och en rumpa. hehe.
Sover otroooligt dåligt, vaknar varje gång jag vill vända mig då jag måste hoppa runt för att komma någonstans. Ett under att jag inte väcker min älskade man under mina vändningar. Inatt vaknade jag dock av väääärldens kramp i benet, AAAAAAJJJ! Omneya hade varnat mig för detta, för ett tag sedan men eftersom det aldrig kom har jag gått och tänkt att jag hade turen som slapp. Icke då. Hujjedamig vad det gjorde och gör fortfarande, ont.

 

Denna bild är dock från vecka 34 om jag inte minns fel, men den är fin så ni får den ändå. =))

I torsdags var vi hos läkaren på sjukhuset för att bli inskrivna där. På tiden. Läkaren ifrågasatta varför jag inte kommit tidigare men eftersom det tog mig 5 veckor att få den tiden så förstod han. Tydligen väldigt många patienter som går där då det är typ gratis, och får du betala så är det om man jämför med dem privata klinikerna väldigt billigt. Detta medför ju självklart fler patienter.
Allt såg bra ut med lillen varje fall, hans hjärta tickade på som det skulle och läkaren fick sig några sparkar när han skulle känna och klämma. Han är även fixerad! Skönt! Slipper man behöva oroa sig för att behöva göra yttre vändning eller att få kejsarsnitt av den sakens skull.
Fick även göra tusen andra prover med en gång så vi skulle hinna få svar på dem innan vår prins behaga titta ut. Som tur är kom jag dit och var fastande då läkartiden var kl 8. Eller ja tur och tur, då det resulterade i det äckliga glukosprovet. Fyy så äcklig dryck man måste få ner. Trodde jag skulle spy resten av dagen. Bläääärk.

Vi har ny tid nästa vecka, dock till ultraljud. Får se hur mycket man faktiskt ser. Han lär väl vara rätt stor nu.
Ny läkartid fick vi inte förrän den 18:de. Får se om vi hinner med det  eller om lilleman kan tänka sig komma ut innan. Hade varit uppskattat faktiskt. :)

Nä nu ska jag fortsätta skype:a med famijen Rosengren. :D
Ha en trevlig dag!
Xoxo