Moments

Älskar att se mina två favorit pojkar tillsammans. Det är en fin känsla när man hör dem skratta tillsammans och dela en konversation på varsitt språk. 6 veckor utan varandra har verkligen varit svårt för Hashem och han försöker lära känna lilleman igen. Han är ju en heelt annan bebis nu än vad han var när vi åkte.

Idag har Adrian varit svååår. Han har inte velat vara själv alls, han ville ligga och leka men jag va tvungen att sitta med honom, han ville titta på tv men jag var tvungen att hålla honom, han ville sova men han sov endast i mitt knä oavsett hur många ggr jag försökte lägga över honom i vagnen vägra han sova. Han ville ha mat men ville inte dricka den utan bet bara på korken, och allt annat i sin närhet. Idag har varit en riktigt bitar-dag! Måååtte en liten söt tand komma snart så han kan få lite ro i sin mun. Tandköttet börjar bli rött också, tänk ändå vad ooont det måste göra att få upp en vass tand! Stackarna.

Nu ska jag mysa vidare med mannen min.♡

Shape it up!

Nu så mina kära vänner är det dags att börja träna upp rumpa, lår, mage och rygg! Rumpan min skuuuulle behöva sig ett lyft från graviditeten. Gravitationen  över den ganska stora viktuppgång på den delen av kroppen har tagit ut sin rätt,  och frågar du mig så är jag en snart 26 årig tjej med en rumpa som mer hör hemma på en 50 årig kvinna. Heh. Not so fun. Lår och mage är det väl inget "fel" på men det skulle ju inte skada att lägga lite kärlek på dem. Ryggen behövs stärkas upp så man orkar med att bära lilleman. Han blir ju inte lättare med tiden direkt hehe.
Så nu ska jag faktiskt göra ett ärligt försök med lite små övningar här hemma och se hur det går. Ni som känner mig vet ju att jag inte är ett big fan av träning. Men jag behöver träna upp min, något svaga, lite dallriga, kropp. Haha.
Har dessutom gått ner mer i vikt under Sverige resan och i ärlighetens namn är det inte så kul att vara så smal när man har en bebis. Det är väl iof aldrig kul men har inte brytt mig lika mycket förr som nu. Ser rätt konstigt ut (helt mina egna tankar, självklart olika för alla) att vara pinnsmal med en bebis på höften. Folk antar liksom att han inte är min då jag inte har, vad jag tycker, en nyförlöst kropp. Nu är ju Adrian 5 månader men ändå. Det enda "beviset" jag har på att han är min, utåtsett, är mina bristningar på ena höften. Dem bär jag med stolthet! Tänkte heeeela graviditeten att jag skulle DÖ om jag fick en endaste bristning, och när dem väl kom var jag INTE glad. Men nu älskar jag dem! Med handen på hjärtat så gör jag verkligen det. Ett fint ärr på vad som blev det bästa som någonsin hänt mig i detta liv. Hur fint är inte det?! Väldigt tråkigt egentligen att man ska gå med sån "stress" som gravid över risken att få bristningar och behöva känna som jag gjorde att det vore världens undergång. Det hade ju varit myyycket bättre om alla försöker ändra fokus tillsammans och istället vända bristningarna till något positivt! Har förstått via bloggvärlden att det ändå är många som börjar skriva ut just vad jag gjort nu att dem faktiskt tycker om dem nu och att dem bärs med stolthet inte med skam. Otroligt bra tycker jag! Median styr tyvärr mer än vad man önskar och börjar då folk försöka ändra det "negativa" i medians ögon till att bli positivt då har vi kommit en bit på vägen till ett bättre, mindre dömmande och utseendefixerat samhälle.

Att vara för smal och inte känna sig bekväm med en hängande rumpa är ju inget samhället får mig känna. Det ligger i mig själv. Alla säger att jag är jättefin men det spelar ju tyvärr ingen roll om jag inte anser det själv. Så träningen är helt för min egen del och för att bygga upp en bra grundstyrka i min kropp så jag orkar med min älskade sons utveckling och även kommande syskon. :)

var inte meningen att detta skulle bli ett så "allvarligt" inlägg hehe, skulle ju bara meddela mitt nya mål. Ooopps.
Dessa är några av de övningarna jag ska göra varje fall! Häng på om ni vill! 30 dagar är det än så länge sen får vi se hur det går för mig. Har ju trots allt en bebis i hemmet så det får bli lite när han tillåter det. Hehe. :)
Ha en mysig söndag!

Back to normal

Idag åkte H tillbaka till jobb efter några dagars ledighet. Han spenderade några dagar hemma med mig och Adrian efter 6 veckor ifrån varandra och det var verkligen mysigt och välbehövligt!
Det ska dock bli skönt att komma tillbaka till våra rutiner igen. Jag har verkligen gått från att avsky allt som har med rutiner att göra, till att fullständigt älska dem, haha!
Kommer kanske med föräldrarskapet? Ingen aning men skönt är det varje fall. Lilleman behöver lite struktur på vardagen också känner jag. Han mår mycket bättre när han har ett klockslag där han ska bada, bli matad och sova på. Han sover bättre och längre, han leker bättre och är på allmänt bättre humör. Jag och hans pappa också för den delen. Mår bebis bra, mår resten av hushållet bra. :)
Nu ska jag skype:a med Nicole! Sen blir det en sväng med familjen Rosengren också för världens finaste  Alexia fyller hela 5 år idag!! Vart tar tiden vägen?!?! Grattis grattis grattis lillstumpan!! Älskar dig något enormt! ♡♡♡♡♡

5 months ♡

Idag för ynka 5 månader sedan blev jag mamma till världens finaste Adrian. Jag fullständigt ÄLSKAR mitt nya liv med vår underbara son. Skulle inte byta ut det mot något i hela världen.
Vår lilla Adde är en otroligt social och charmig pojke. Folk stannar konstant för att prata och skratta tillbaka när han fångat upp dem med sitt spontana leende. Han älsksar all uppmärksamhet som han får genom att bara vara sig själv. Har nog faktiskt inte träffat en gladare bebis. Visst blir han sur och ibland ledsen men det är inte speciellt ofta. Faktum är att det bara händer om han ligger själv och känner sig ensam, om han är hungrig eller trött. Thats it. Att ligga ensam är ingen favorit. Det går absolut mer nu än tidigare men du måste hitta rätta tidpunkten.

Han är envis och bestämd precis som sin far men lugn och glad som sin mamma. Hans ögon dem tindrar så fort du tittar på honom och han doftar otroligt gott. Han växer så det knakar och lär sig nya saker varje dag. Nicke nyfiken är fortfarande än stor favorit och jag köpte med mig 4 dvd filmer hem så han kan se när han vill. Leksaker börjar bli väldigt intressanta och allt ska utforskas med händer och mun. Han dreglar och biter på ALLT så tanden är nog inte långt ifrån.
Han sitter en kort stund och försöker komma upp på benen för att krypa när han ligger på mage. Åla sig fran försöker han också med. Hehe.
När han ska sova är det just nu snutte, napp och vaggning som gäller. Där vill han sen vara en stund innan han flyttas över till sin säng. Även här gäller det att hitta rätt tidpunkt annars får man börja om från början.

Maten är fortfarande ersättning. Han har börjat med smakportioner och får gröt till frukost som sen kompletteras med ersättning. Smakisarna är nästan bara frukt. Provade med potatis, morot, potatis och  broccoli men det var  iiiingen hit så det väntar vi lite med.
Frukt däremot går veeerkligen hem! Både i pure på gröten och "riktiga" i hans, ja vad ska man kalla den?, en napp med nät? Haha nä. Finns säkert ett namn för den men det är varje fall formad som en napp så lägger man i maten/frukten man vill dem ska smaka i nätet som är fast på "nappen", stänger locket och sen suger sig bebisen i maten. Adrian har fått smaka persika, vattenmelon, clementin, honungsmelon i nappen, sen har det blivit  äpple, banan, päron, mango i prue form.

Adrian är världens finaste och jag älskar varenda minut vi har tillsammans. Jag tycker han är hysteriskt rolig och det finns verkligen ingenting som ger mig samma lycka som den lyckan jag får när jag ser honom. Att se hans kärlek till mig i hans vackra bruna rådjursögon värmer så långt in i själen som det bara går och får mitt hjärta att hoppa ett slag. Låter väldigt klyschigt men det är sant. Idag stod jag och fönade håret när H kommer in med Adrian och när han såg mig och jag honom så log han så stort och lyckligt och jag såg verkligen i hans ögon att JAG är hans allt! Tänk att JAG får den stora äran att vara sååå älskad av honom!
Blir tårögd bara jag tänker på det.

Nu ska jag lägga lillen i sin säng sen ska jag mysa med min man som för övrigt också är världens finaste.
Ha en trevlig kväll!

Home sweet home

Resan hem gick verkligen över förväntan! Jag hade enmiljonsjuhundraåttiotusen väskor att ta med mig och den ena var tyngre än den andra. Incheckade blev dem, upp kom 3 (!!) Handbagage, en styck bebis i sele samt en slutkörd trött mamma. Fick väldigt bra hjälp på planet och min älskling sov dem första 3,5-4 timmarna. Skönt! Resterande 2 timmar bytte vi blöja, åt en sväng, tittade på Rio och lekte med fötterna. Adrian då. Hehe. ;)
Känslan när vi landade var...helt...magisk? Jag fick ett stort leende på läpparna och kände mig verkligen HEMMA. Det ni. Ombyggnaden av flygplatsen, eller ja nybygget kanske man ska säga då det är en helt ny flygplats. Den är varje fall enormt stor och dem har tänkt till inte bara en utan två, tre och kanske fyra gånger. Allt som var fel på förra flygplatsen är nu fungerande och bättre på den nya. Visumkön som normalt tar allt från 10 minuter upp till en timme tog denna gång 3 minuter på sin höjd. Hur skönt?! Bagaget var framme på den lilla stund det tog mig att gå på toaletten och tillbaka, max 5 min. Imponerande.
Seeeeeeeen. Sen kom det ögonblick jag väntar 6 lååånga veckor på. När jag/vi äntligen blev återförenade med vår fiiiina man/pappa. ♡♡♡♡ Han var bland dem första jag såg och var så enoooormt snygg!!! Blev alldeles nykär igen. Ni vet sån där fnissig och fjärliar imagen kär. Underbart! Adrian lös upp som en sol när han såg honom och Hashem likaså.

Kvällen spenderades med pussar, kramar, lek och.... sömn! Haha. Vi var alla så otroligt trötta så vi gick och lade oss tidigt.
Idag ringde klockan kl 7.30 då vi hade läkartid till lilleman 8.20. Dags för vaccin nummer två. Stackarn. Bävat såå för detta.
Han var varje fall 71 cm lång och väger 8.500 gram. Samma längd som vår Bvc i sverige sa och en ökning på 50 gram på vikten. Stora killen med andra ord. Ligger över alla kurver hehe. Men han följer sin egen och det är huvudsaken! :)
Vaccinet gick otroooligt bra. Han sänkte läppen lite på första sprutan och grät en skvätt tills jag busade fram ett skratt. Spruta två skrek han mer av men det var mest för han blev arg över att vi gjorde så igen. Men även det skriket höll sig kort. Mamma är för rolig helt enkelt. Hah. Febern kom efter några timmar och gick upp till 39 grader och då gav jag honom alvedon. Han blir ju så hiiimla varm om jag låter det vara och några feberkramper  vill vi inte uppleva så då får han ta alvedon. Älskade skrutten. Tar dock bara knappa halvtimmen innan alvedonen börjat värka och sen har vi tillbaka vår glada, charmiga son.
Åkte iväg och fyllde kyl, frys och skafferi, hade verkligen inget hemma. Och då menar jag inget. Fick en invasion av kakelackor så köket blev nersprutat med gift för några veckor sedan och sen dess har min man inte använt köket.
Blev även en lekmatta, ny badinsats och en bilstol till Adrian! Älskar bilstolen! Stor och fin, mjuk och säker. spädisstolen vi haft tills nu har blivit alldeles för liten för Adde, han får inte plats med sina långa ben och slår nästan huvudet i suffleten och så ska det ju inte vara så det fick bli en ny stol redan idag! Sitter som en smäck i den också! :)

Nu har jag precis nattat min febriga, lättirrriterade son och ska faktiskt göra honom sällskap i drömmarnas land. Känns som man sover igen all tid nu sen Sverige. Blev 6 intensiva veckor och det känns i kropp och knopp kan jag säga! Sov även middag idag. Hehe. Hörs kanske i morgon! Ha det så bra. ♡

Time to move on

Nu är vi tillbaka på svensk mark. En stund varje fall. Åker nämligen HEM på tisdag! Vi skippade legoland idag pga kraftiga regnskurar så vi kom hem runt 4 tiden idag. Blev pizza till middag sen var det bara att ta tag i packningen. Saker skulle packas upp, packas om och slutligen packas ner. Jisses vad jag köpt saker! Får knaaappt igen väskorna. Måste nog packa om i morgon och dra med mig ännu en handväska på planet. Annars blir det ont om plats! Hehe.

Imorgon ska vi till bvc vid 10, vår söta bvc läkare? Sköterska? Tant? Vad säger man? Haha, hon varje fall ringde häromdagen för att kolla hur det var med Adrian efter hans besök på akuten och därmed också inställt besök hos henne. Hur gulligt?! Helt genuint intresserad också. Sötis. Låter så himla mysig. Trist vi inte har henne hemma i Qatar. Men varje gång vi är i Sverige ska vi till henne så de är ju bra.
Gissar på 8.700 gram och 73 lång. Mannen min gissar på 9000 gram och 75 lång. Ska bli kul att se vad den lilla (stora) killen väger och speciellt hur lååång han ääär. Han kan ha både 68 och 74 utan problem. 62 hoppade han över totalt! Min långa pojk.
Efter de kommer mamsi och hämtar mig och kör ner oss till Vellinge där sista kvällen ska spenderas. Mys!
Jessica och Johanna kommer dit och säger hejdå också. Bläää. Avskyr att säga hejdå. Värsta jag vet. Suger på avsked. Tur jag kommer eller ja, vi, kommer till jul igen. Då känns de inte lika mycket.

Nä. Nu ska jag sova!
Godnatt :))

Lalandia

Heeej!

Vi hade internet här borta ändå men som sagt är jag på semester på min semester så då har bloggen fått ta en paus.
Vilka härliga dagar och nätter vi haft! Vi har hunnit med otroligt mycket. Vi har åkt båt och kört bil i oändliga mil och besökt det ena stället efter det andra. Vi har badat bland palmer och pirater, tagit oss ett djupdyk bland världens alla fiskar, åkt bak i tiden till då vikingarna regerade, sett lejon med familj på 1 meters avstånd från våra bilar och vandrat runt halva givstud för att se andra exotiska djur. Vi har badat oss blåa och ätit oss mätta. Än är vi inte klara. Imorgon checkar vi ut och innan dess ska vi hinna med att bada igen, köra en omgång bowling samt ett besök på landet som är uppbyggt av lego.
Kroppen är rätt mör och slutkörd men snart är denna resa över och då får man passa på att njuta för fullt och ta vara på tiden.
Adrian sköter sig exemplariskt! Bilen går kanon och han stooooooormtrivs i vattnet. Han plaskar och simmar och går och skrattar. Såå härligt att se! Vagnen som han tidigare raaaatat går även den hem. Han utvecklas mer och mer för varje dag som går, liv och aktivitet har gjort gott för honom. Han är otroligt social och ler och skrattar åt allt och alla. Charmar den ena människan efter den andra och jag har fått prata med oändligt många människor som kommit fram till honom.

Nu ska jag dricka upp kaffet innan det blir kallt sen ska man starta denna dagen också.
Ha en mysig dag!

Avslutar med en bilbomb!

Vacation on the vacation

Tack och loooooooov så försvann Adrians feber idag! Det har varit väldigt jobbigt både fysiskt och psykiskt. Många flerbarnsföräldrar ler och viftar bort det men detta är mitt första barn och om han bara så mycket som har en halv grad över normaltemp så gör det ont i mig. Mitt hjärta. Önskar så jag kunde skydda dig från allt ont i denna värld.

Natten till idag var såååå jobbig. Usch. Förstår inte hur jag orkade 3 månader med att vakna varannan timme, vissa nätter ingen sömn alls och hoppiga timmar under dagen. Inatt somnade han vid en 10 tiden, vaknade 12, sov till halv 3 vaknade och var varm, gnällig, hungrig, tramsa med maten, ville ha nappen, spotta ut nappen, ville bli vaggad, ville inte bli vaggad osv osv osv till halv 5 då båda somnade av utmattning. Jag som sittande och han på en kudde i mitt knä. Sen vaknade han 7, sen 8 sen gick vi upp halv 10. Energin min är iiinte vad den brukar vara. Längtar hem till min man av måååånga anledningar och en av dem är delat ansvar på vår underbara son. Älskar han till döds men jisses vad han kör slut på mig haha. Så hiiiimla aktiv och med under dagarna och sen nu då klydd på natten. Sidospår.
Imorgon eller ja, inatt, åker vi till Lalandia! Eller vi ska först till the reef uppe i fredrikshavn i Danmark men sen på Tisdag ska vi ner till bilund för 5 dagar på lalandia. Min syster med familj åker dit varje år och jag har följt med två ggr men denna gången är första gången med mitt eget barn! Ska bli kul!
Vädret ska väl inte bli sådär jäättebra så får se om det blir legoland och zoo eller om vi får hålla oss inne på badlandet.
Kommer inte ha tillgång till internet på hela veckan så vi får höras när vi är hemma igen! :) då är det btw bara två dagar till jag är återförenad med min man!!! ♡♡♡♡
Ha det så bra!

I wish i could protect you from all that is bad in this world♡

Min fina, oskyldiga, söta och glada son är sjuk. Det fullständigt väääärker i mitt hjärta och jag önskar sååååå att jag kunde ta ALLT ont, alla sjukdomar som finns, bara han INTE får dem!!
Stackarn har ju inte gjort något, varför ska han bli sjuk för?! Fullständigt fel om ni frågar mig.
Vad som fattas honom är inte helt fastställt, än så länge är det "bara" hög feber. Sänkan var lätt förhöjd men inte så det skulle vara någon större infektion. Urinen var det inget fel på, inte röda trumhinnor, halsen var liiiite röd men inte Heller så det skulle vara något så direkt. Så ja. Vi skulle avvakta och se hur det blir i helgen. Han skulle varje fall vara feberfri i slutet av helgen och helt borta till måndag annars får vi åka tillbaka in till sjukhuset.
Nätterna är inte roliga, han blir så himla varm och tempen bara stiger :( utan alvedon går den upp och över 40 grader. Stackars lilla lilla du. ♡

Vi hörs när han mår bättre igen.

Happy faces

Igår förmiddag kom finaste plutt och hämta upp mig och adde liten. Vilket kärt återseende! Adrian är ju inte känd för att snåla med leenden så välkommen kände hon sig varje fall! :) Sötnosar. Älskar att se att han är så älskad av så många utanför "familjen" och att han älskar dem tillbaka. ♡
Vi kom till lomma och började fixa med mina naglar hehe, adrian vilade middag så då passade vi på. Sen kördes en dansfest igång. Jessi började dansa för lilleman och oooooj vad han skrattad!! Han tyckte hon var hysteriskt rolig! Sötnosen. Hmm vänta. Det kan varit dans först sen sov han middag och då gjordes naglarna. Hehe. Förvirrad mamma. Men så var det för under tiden jag satt med uv-lampan kom jessicas mamma hem!!! Sååååååå glad!! Hon började gråta sen började jag tåra upp och då började jessica också gråta så då började jag ännu mer. Hehe. Gråtfest deluxe!!
Så många minnen vi har tillsammans. Vi sa det att det är otroligt fint och ganska ovanligt att man har en så nära relation med ens vänners föräldrar. Men jag och Anneli har blivit väldigt nära under alla dessa 10 år som vi varit vänner så hon betyder väldigt mycket för mig. Adrian föll självklart för henne också och hon för honom. Tycker det är så skönt med adrian att han är så lätt med nya människor. Han blir inte rädd och ska gömma sig hos mig eller börjar gråta om någon vill hålla honom. Är väl på gott och ont också men för det mesta ser jag bara det som positivt. 

På kvällen körde jag och plutt en mini kräftskiva. Sååå gott! Kräftor, räkor, vitköksbröd, aioli och guacemole. MUMMA! Adrian var väldigt intresserad av kräftan när vi skulle ta ett foto. Hehe. Han har blivit väldigt duktig på att äta! Nästan varje morgon får han gröt och han gapar stort när han ser skeden och sen mumsar han i sig det mesta. Självklart kommer saker och ting ut igen men den större mängden av gröten sväljer han. Potatis med broccoli däremot åkte ut lika snabbt som de kom in och sen satt han och rös i 2 minuter haha! Stackars.
På tal om gröt så är det dags att göra den nu. Börjar höra lite jag-är-hungrig gnäll där borta från nu. :)

Ha en mysig dag!